Globaliseringen som kom av sig

Få industrier är så globala som mode.  Bara i tillverkningsfasen kan beståndsdelarna till en skjorta färdas mellan ett tjugotal länder. Den internationella handeln har stärkt ekonomin för många länder och gjort tillvaron bättre för miljontals människor. Över tid har vi fått billigare och bättre varor. Samtidigt kritiseras modeindustrin ideligen för att den exploaterar arbetskraft och förstör miljön i samhällen där tillverkningen sker. Nu står vi inför den nya lagstiftningen, där företag i EU måste ta ansvar för såväl miljö som mänskliga rättigheter i hela värdekedjan. Många företag gör geopolitiska överväganden. Vissa flyttar produktionen närmare sig. Vi ser också handelskrigen gry och protektionismen blomstra. Hur hamnade vi här? Vad driver på globalisering? Vad hindrar den? Varför ogillar nationalekonomer tullar? Vilka lärdomar kan man dra från andra industrier? Och vilka förutsättningar finns för en global modeindustri i framtiden? Vilket förhållande har modeindustrin till de globala målen? Detta är ett samtal med hög relevans även långt bortom modevärlden. Intervjuade i avsnittet är Fredrik Sjöholm, professor i Nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning och Lucie Brigham, grundare av nätverket United Nations Conscious Fashion and Lifestyle Network, vid FN. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och inslaget med Lucie Brigham på FN-högkvarteret görs av Sofia Hedström de Leo.  Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

There are no comments yet.

Please log in to write the first comment.