63. Den feministiska utrikespolitiken - revolution eller etikett?

Under åtta års tid, mellan 2014 och 2022, bedrev Sverige en feministisk utrikespolitik. Sverige var det första landet i världen att anta en feministisk utrikespolitik. Ett tiotal andra länder har sedan dess följt efter. Men Sverige blev också det första landet att avsluta sin feministiska utrikespolitik. Besluten har diskuterats brett, men tidigare har flera frågor varit obesvarade Vad innebar politiken i praktiken och vilka är de bestående effekterna av den, om några? EBA har låtat ta fram en rapport om politikens genomförande. I avsnittet berättar rapportförfattarna, Ann Towns, Professor vid Göteborgs universitet, Katarzyna Jezierska, docent vid Högskolan väst, och Elin Bjarnegård, docent vid Uppsala universitet, om studiens resultat. Efter författarnas presentation följer ett panelsamtal med FN-diplomaten och fredsförhandlaren Staffan de Mistura, Annika Söder, ordförande för europeiska fredsinstitutet. Annika var kabinettsekreterare på UD under politikens genomförande, och Ylva Berg, företagsledare och tidigare VD för Business Sweden. Samtalet leds av Sara Johansson de Silva, fristående konsult och tidigare ledamot i EBAs expertgrupp. Samtalet lyfter erfarenheter av den feministiska utrikespolitikens betydelse för jämställdhetsarbetet och eventuella bestående effekter. Men också de lärdomar man kan dra från rapporten vad gäller styrningen av utrikespolitiken mer generellt och vilket genomslag utrikespolitiska satsningar och prioritering kan få. Avsnittet är en inspelning av ett EBA-seminarium på Kulturhuset i Stockholm den 31 augusti 2023.

There are no comments yet.

Please log in to write the first comment.