Björn Hedensjö

Och det är egentligen det här med att kunna stå ut med obehag utan att känna att man behöver agera direkt för då kommer man ofta göra fel saker. Och att ha en sån distress tolerance förknippat med otroligt mycket bra.

Så det är också en sak man får träna på om man friktionsmaxar. Eftersom själva andemeningen i friktionsmaxar är ju på något vis att lära sig stå ut med obehag. Ja, lära sig stå ut med obehag och förstå att det kan leda till mer tillfredsställelse, njutning och mening i livet. Verkligen. Och jag skulle vilja addera en punkt där, även om det kanske inte är syftet här, men det är också ofta väldigt bra för prestationen.

I den här krönakan så var det ju så här, vi måste bort från det här optimera samhället men ironiskt nog så om man har lite sån distresstolerans så blir man ju, jag hade det här exemplet med en fördröjd belöning tidigare som att gå en utbildning som är tuff och jobbig och så.

Men det kan också vara en sån sak som att kunna stå ut i tystnad har vi pratat om och hur det gör att man blir en mycket bättre förhandlare och sådär. Exakt, stå ut i ovisshet vilket gör att man kan funka mycket bättre trots att man är på ett jobb i omorganisation eller liksom. Exakt.

Eller inte behöver göra slut med någon direkt. Bara för att den behövde tid att tänka. Utan man kan sitta lugnt i båten. Ja. Vi ska göra ett eget avsnitt om distress tolerance. För det finns ett gäng olika skills i det. Men det kommer ta lite tid. Så det får bli eget avsnitt.

avsnitt om en sak till. Vi har det här neuropsykologiska. Alltså att... Eller egentligen två saker till vi har tagit upp. Dels det här neuropsykologiska, neuroanatomiska eller biokemiska kanske, om vi ska slänga in ett till svårt ord. Alltså hur belöningssystemet funkar. Att vi habituerar

I dubbeldenim. Både jag och Lina kom med så mycket denimkläder idag av en slump. Habituering. Att belöningssystemet kalibreras utifrån våra vanor så att säga.

Om man vänjer sig vid de här snabba kickarna så kommer man bara vilja ha mer och mer och mer av det. Och var ska det sluta? Då slutar det med att man lägger sig i en kuvas och pumpar i sig opioider. Det är bara dåligt på det sättet också. Just för att vi människan som organism är skapad så att vi...

Ja, det är väl bra att tänka och göra jämförelsen med den tolerans som man utvecklar vid alla typer av missbruk. Just det, mer piller, mer dricka. Ja, samma sak. Och sen hade jag en sak till jag ville ta upp. Som är att man förvägrar sig också den njutning som kontraster ger.

Och jag gillar ju väldigt mycket både bärs och pommes frites. Men det finns ingen bärs eller pommes frites som någonsin kommer smaka lika gott som den som jag alltid unnade mig efter loppet på den tiden jag sprang baraton. För tio år sedan eller sånt där. Var det just bärs och pommes frites? Ja, det behövdes. Och den var ju liksom fyra gånger så god som alla andra bärs och pommes frites. Så själva den grejen då.

Så det är väl där vi kommer till den stora utmaningen. Vad är det då man ska begränsa? Och vad är det man ska friktionsmaxa och inte? Och kommer vi att rent av ha en liten lista med tips? Ja, kanske det. Jag tänkte att vi verkar fram en. Yes. Men jag skulle bara vilja säga en sak till. Kommer jag på nu. Liksom ytterligare en bra sak med det här då. Det är ju att det här med tristess och kreativitet. Just det.

Vi kan väl skicka med lyssnarna några små experiment de skulle kunna göra. Men jag tänkte att du ställde någon inledning som frågade hur ska man tänka? När ska man friktionsmaxa och inte? Att man ska utgå lite grann från sina värderingar. Vad är viktigt för mig? Och finns det några områden där det är svårt för mig att leva på det sätt som jag vill? Mm.

På grund av att jag liksom går på det enkla spåret. Just det. Så att man på så sätt kan bara bli mer, leva mer värderingsdrivet. Okej. Igen måste vi ha koll på våra värderingar. Jag är fan slarvig att tänka mig det där. Ja, men det skulle kunna vara så här till exempel. Jag vill vara en närvarande förälder. Det är viktigt för mig. Ja, just det. Och om man märker då att man har väldigt, väldigt svårt med fokus. Man sitter med telefonen. PGA-skärmar. Mm.

Att typ köpa papperskarta eller inte karta. Typ stanna och fråga någon. Det är väldigt ooptimerande och det känns medeltida. Ja, och där hade du också en bra poäng. Smög du in där. Jo, att det här skavbefriade eller friktionsbefriade innebär ju väldigt ofta att man inte träffar folk. Just det, exakt. Man behöver inte be någon om hjälp, man behöver inte be om råd. Men det här Fodorabudet, man kan klicka i kontaktfri leverans. Exakt, ställ utanför. Ja, snacka om att liksom...

Ja, jag ska inte ens behöva tänka på dig som människa. Nej, gud. Inte ens att någon har lagat maten behöver jag tänka på. Eller i sådana här taxitjänster, där kan man fylla i samtalsfri resa. Frisörer, prata inte med mig. Det finns en klickning. Ja, så att det friktionsfria innebär ofta att minimera sociala kontakter och är det något vi ofta tjatar om i den här podden så är det vilken otroligt viktig grej det är med det sociala. Det viktigaste vi har. Ja.

Jag kan känna att det har blivit en sån här god grej att i socialkompetenspaketet ingår att inte vara den personen som... Exakt. Lägga undan... Som plockar fram och googlar. Ja, utan att liksom... För att det är så mycket mer som är rakt av sådär rude. Det blir ju det. Om någon bara, det här är ett intressant samtal, man bara, är det en googla fram svaret? Mm, ja.

Jo, en kompis var såhär Ska du inte byta ut alla dina glödlampor Mot en En såhär appstyrda glödlampor Så att du bara med Du kan såhär förinställa Att vid vissa tider släcks dem Eller när du kommer såhär Nära hemmet så tänds dem Och sådär Och jag tycker ju att det är roligt Med ny teknik och gadget och sånt där Men sen så tänkte jag såhär

Det är som en liten ritual för mig när jag tänder upp och släcker ner. Går runt i alla lampor. Som jag inte vill ta bort. Jag friktionsmaxar. Det måste ju finnas till exempel sätt att vattna alla blommor utan att behöva göra något.

Jo, men det var ju också det där med att laga och rensa och tvätta och noppa istället för att hela tiden skaffa nytt. Precis. Jag kommer tänka på ett sånt konsumtionstips. För det handlar också om att stå ute i obehag egentligen. Som är om man shoppar för att ångestdämpa. Faktum är att jag har märkt att jag har det beteendet. Ja, verkligen. Nu var det tråkigt. Jag behöver tycka att något är kul.

Ja, eller bakisångest. Det blir bara någon distraktion att man fyller någon varukorg och klickar hem någonting. Men om man har en 24 timmars regel som jag tror att vi har tagit upp i något annat avsnitt. Låt den ligga i varukorgen i 24 timmar.