Björn Hedensjö

Ja, literacy, det är bra. Att vara läskunnig fast med kroppen. Ja, vilket är en fin metafor tycker jag. Eller just det begreppet. Det var någon kanadensisk forskare vars namn just nu har undsluppit mig som i början på 2000-talet lanserade det begreppet. Och då tror jag att det var i samband med att hon ville lyfta hur viktigt det var för kvinnor att ha koll på hormoncykeln. Eller hur hjälpta kvinnor kunde vara. Ja.

Det var hennes ingång i det. Men sen så har det kommit att vidgas. Först ska vi framföra några hälsningar.

Japp, japp, japp. Och nu ska vi prata om hur man gör för att... Precis, exakt. Jättefin upptakt här. Och apropå doktorspodd som du nämnde, jag träffade han den här underbara Jesper Salén på fest här om helgen. Som ju har en doktorspodd just hos Acast här. Vi hade något om en bromance där så vi tjatade, hade väldigt kul ihop. Trevlig kille. Det finns ju den här kartisianska idén, The Cut.

Ja. Som vi har tagit upp några gånger i podden. Hans gamla uppdelning i, vad kallar han det, ande och materie, kropp och själ, olika grejer. Och den idén har på något sätt varit väldigt förhärskande i vårt sätt att tänka på människan. Mm.

Det är bara det historiska arvet som vi har internaliserat. Men numera tänker man ju... Jag har skrivit mycket om det här i min senaste bok. Resiliens. Nio nycklar till psykologisk motståndskraft. En otrolig bok. Köpen.

Jo, att kropp och själ kanske inte är ett, eller kropp och psyke är inte ett nödvändigtvis, för att det kan leda till att tankarna är lite fel, till exempel att man kan bota sin cancer med tankar och sånt där, vilket ju är en sån här grej som charlataner brukar torgföra och försöka tjäna pengar på ibland.

Så det är inte riktigt så. Men däremot är det så att allt som händer i en domän återspeglar sig i den andra på något vis. Psykisk hälsa är ofta samma sak som fysisk ohälsa. Hjärt-kärl... Psykisk hälsa är fysisk hälsa. Ja, alltså psykisk ohälsa och ohälsa hänger ihop. Stress-depression är inte bra för hjärt-kärl-systemet. Allt det där hänger ihop och liksom...

Exakt. Men det där har vi liksom, jag bara tänker att vi kanske har trummat in det budskapet i vår underbara lyssnarkrets nu över tid. Det här är ett hur-avsnitt. Att och varför, det har ni förstått. Idag ska vi prata om hur man gört. Eller? Ja. Would you like to examine the body? I would be delighted. Listen.

Och så ska jag ta upp tre olika sätt som det här är viktigt för. Ska jag kanske börja där? Ja! Jag har till och med läst en artikel av en som heter Elaine Miller Karras, Body Literacy Helps to Regulate Emotions. Jag kommer att citera lite ur den, men jag kommer också att prata ur eget huvud. Känsloreglering alltså. Spännande.

Hon beskriver i sin artikel hur body literacy, att kunna läsa sin kropp, kroppskännedom, att det påminner mycket om som vanlig läskunnighet, hur man tillägnar sig den i barndomen. Alltså att vi kan träna upp den här förmågan att tuna in till kroppsliga sensationer och sinnerna.

Och att få åtkomst till det där, det är så viktigt på några olika sätt. Vi har ju det här allra enklaste. Säg att du går utomhus i en tischa. Vi har minus 26 grader. Du känner att det är kallt. Du går tillbaka in i värmen.

Så att i beslutsfattande tänkte jag att det skulle vara första punkten då. Det kan ju också vara så, och det här är faktiskt ett exempel som jag hämtar ur min bok, att säg att du har haft en pissdag. Kan du...

Relatera till den här känslan att du på kvällen känner att det här har varit en pissdag. Och så får du kanske inte riktigt fattig vad det är som har... Det har hänt lite olika saker som du kan tycka har varit det störiga. Det kanske inte är riktigt klart för dig. För när du tänker efter så är det så här, men det där var inte så farliga saker. Du hittar liksom inte riktigt vad det var. Och så har du liksom en diffus känsla av obehag och olust. Olust är obehaglig känsla, visst.

Som du inte riktigt kan verbalisera heller. Just det. Och så tänker du ungefär som när du är ute och fryser. Jag kan nog göra något för att det här borde bli bättre. Och så kan du välja lite olika spår där. Ett är fyra glas vin.

För du vet i erfarenhetsmässigt att det brukar kunna pigga upp lite eller ge någon annan typ av känsla. Eller sticka ut och kuta en sväng eller ringa till syrran eller så. Men känslan är diffus och responsen blir också ovoklar. Den blir inte heller adekvat.

Den blir inte riktigt, inte adekvat eller inte nödvändigtvis adekvat. Det kanske blir de där fyra glasen vinen. Och sen så vaknar du upp dagen efter med en ännu tristare känsla. Så det var inte riktigt rätt respons då.

Tog åt sig äran för någonting jag har gjort. Ja, men då behöver jag ställa det till rätta. Då blir lösningen rätt. Då blir lösningen rätt, ja. Precis, så det blir liksom en exakthet där. Jag tänker på Lisa Feltman Barrett. Jag har nämnt det här. Jag tycker det är så himla fint. Hon har en väldigt fin... Hon är en emotionsforskare. Jag nämnde honom i podden kanske två, tre gånger förut. Hon är en riktig sån...

Superstjärna på det området I den här känsloregleringsboken The Bible Hon har skrivit en bok som heter How emotions are made Som var en sån Milstolpe I hur man tänker Kring känslor Hur de uppstår Hon har en väldigt fin passage i den boken Om känslor och språket Just det

att om man bara har och jag tror att jag har tagit upp precis det här i något poddavsnitt men det var ganska länge sedan så jag kan ta det igen. Plus att jag tycker att det är värt att ta igen för det är så jävla bra. Säg att man bara har

Två ord för, antingen så kan jag må toppen eller så kan jag må kass. Det är de ord jag har för att beskriva mina känslotillstånd. Då kommer allt man känner, allt det här i kroppen, kommer att sorteras in i de breda kategorierna. Man har bara två tangenter på tangentbordet. Man har bara två tangenter på tangentbordet.