Björn Hedensjö

varningsfingrar kring, att på den här punkten och vi kommer dit, jag tycker nämligen att det är det viktigaste av allt i det här sen då, att liksom bryta tystnaden men vi kommer till det sen när vi ska köra vår lilla lösnings pryl fem, du beter dig som en martyr tar hand om allt och alla men är också liksom kränkt över att ingen verkar vilja hjälpa eller bry sig om dig

Jag har ett namn, listskapare. Sex. Ditt behov av att fixa eller rädda blir kontrollerande. Ditt behov, eller dina försök att kontrollera den andra personens beteenden genom kritikultimatum, att ligga på och gnälla, näging. Eller genom att ge oombädda råd. Den här känns inte superintuitiv för mig.

Sju. Du fortsätter i den här sannare relationen även efter att den andra personen har upprepade gånger skadat dig fysiskt, emotionellt, finansiellt etc. Här lägger vi några sekunder på sankt kostfallet så tycker jag. Det är ett helt enkelt avsnitt som alla ni som känner er väldigt träffade av den här listan tycker ni ska lyssna på det.

Nu är det ännu viktigare att det läser sig. Jag kan ju inte lämna det här nu när jag har lagt så många år och hoppat så länge. Verkligen. Och vi kanske sätter upp intermittent förstärkning här igen. Det behöver vi knappt förklara för lyssnarna längre vad det är. Men det här att han är ju snäll ibland. Alltså när han inte dricker är det helt fantastiskt. Jag har ju sett det. Och i onsdags så drack han ju inte. Vi hade en jättefin kväll med barnen och

Så det kan hända igen och igen. Och kanske då, men inte ikväll. Och inte då och inte nu. Just den här varierade belöningen blir som ett knark som gör att man bara fortsätter och fortsätter och fortsätter.

8. Du tillbringar mer tid med att ta hand om andra än om att ta hand om dig själv. Ja, verkligen då. Och när du gör någonting för dig själv, som att vila, ha kul med en hobby eller någon typ av self-care så, så känner du dig skyldig eller självisk. 9. Du är rädd för att bli avvisad, kritiserad eller övergiven. Det vi vill alla. Ja, allmänmänskligt ja.

Tio, du känner dig ofta frustrerad, utnyttjad eller unfulfilled. Otillfredsställd. Men känner man igen väldigt mycket på den här listan och känner att man har varit i det i lång tid så är man väl kanske i någon typ av medberoende. Det var väl en rimlig fråga.

Jag har ansvar för mig och du har ansvar för dig. Ja, steget. Och sen så då att man ökar, man behöver så att säga, så jävla töntigt uttryck, men man behöver boosta sig själv. Increase your self-worth för att låg självkänsla är en sån core-komponent i medberoende-

Jag brukar i terapi ofta köra den här tomma kärlmetaforen. För det är ju ofta så att den här medberoende personen... Alltså man hittar mening. Meningen i livet är ju då ofta helt externaliserad. Den är kopplad till den här personen. Jag känner mig bara värdefull när jag försöker få den här personen att må bra på olika sätt. Och då...

alltså en del i den här frigörelsen är ju att liksom fylla på med annat där keep pouring the good stuff in keep pouring the good stuff in umgås med personer utanför hushållet som får dig att må bra och sådär liksom häll ner sånt precis så att jag har haft terapiprojekt som har handlat jättemycket om att bygga upp det sociala utanför hushållet till exempel alltså man börjar där så att man har något annat att hälla i kärlet sådär

Precis. Och då är ju, som du var inne på, eller som du har pratat ofta om, som vi ibland brukar prata om när vi föreläser och sånt där, att man behöver ju också lära känna sina egna behov, eller hur? För att om man är en person som har haft fokus utåt så länge på den här andra personen, så kan man ju helt glömma bort sig själv då. Alltså, vem är jag? Man behöver ju återuppfinna sig själv och lära känna sig själv, eller hitta tillbaka till sig själv, kanske ett bättre uttryck då. Och bara fråga sig själv, vad tycker jag om att göra?

Vem tycker jag om att vara med? Vad är mina mål? Vad kan jag göra för att jag själv ska må bättre? Jag tror att jag nämnde det i vårt poddavsnitt om falska jag. Och vi kommer att prata mer om det här i vårt nästa onsdagsavsnitt om body literacy. Att lära känna kroppen. Att upptäcka den grejen. Välj en grej om dagen. Nu ska jag göra någonting bara för mig. Mm.

Vad skulle det kunna vara? Vad tycker jag om? Vad skulle jag tycka om att göra idag som är bara för mig? Och också då att det är någonting som är, nu blir det här svåra ordet igen, under appetitiv kontroll. Det vill säga att det är någonting som man vill till, inte någonting som dämpar obehag. För att det skulle kunna vara så här...

Något som jag skulle må bra av idag är om jag får prata med Lennart som jag är medberoende till. Och bara kolla att han är okej med det där som jag råkade göra i förra veckan. Det vill säga att man vill dämpa ett obehag. Men då vill man ju bort från någonting. Man vill ju bort från obehag. Hitta någonting som adderar någonting. Någonting du vill till. Någonting som är ett plus och bara för dig. Någonting som ger pirr eller någon god sensation. Eller...

Och det där är ju en process. Den är långsam. Jag har kört sådana hemuppgifter med klienter länge. Hur gick det den här veckan? Kunde du separera vad som var ditt behov och vad som var hennes behov? Eller, det är fortfarande svårt. Så parar man det med kroppsskanning och att lära känna kroppen. Det behöver inte gå över en natt det där. Men att lära känna sig själv och sina egna behov. Slut på att prata.

Visst, exakt. Då ska man ha blindtest kanske. Men en viktig sak att säga här som jag glömde, en jättebra fråga att ställa till sig själv är förstås, vad tyckte jag om för chips innan? Ja, vad brukade jag tycka om att göra innan? Det är så man jobbar i en depressionsbehandling. Vad gjorde dig glad innan du blev deprimerad så att säga? Mm.

Om vi går tillbaka, spolar tillbaka fem år och det kan ju vara svårt då för den deprimerade personen för när man är i depression så har man inte riktigt tillgång till de positiva känslorna så det kan vara svårt att minnas. Men det är i alla fall, det kan ge en ledtråd. Nej men fan, jag tyckte att det var jättekul att spela bandy. Det tyckte jag var kul. Alltså där har man ju någonting att gå på.

Jag försökte hitta tillbaka till någon gammal stolthet. Lina, åtta år gammal. Så fint skrev jag varken då eller nu, men jag gjorde precis det där. Särskilt jämfört med mig. Vars handstil Lina har beskrivit som vindpinad. Vindpinad sexåringshandstil.

Släppa taget om det där snöret till skeppet som man tror sjunker utan en. Och det finns olika grader där, där en skjuter ut sig, vilket ju ofta är bra i destruktiva medberoende relationer då. Men det finns också olika steg man kan ta. Berätta.

Det kan vara att inte ge sig in i bråk eller argumentationer. Det kan vara att lämna en situation som känns obekväm eller otrygg.