David Vukovic

Både hålla humöret uppe och hålla liksom så här att någonstans göra ett bra jobb samtidigt som man är supporter och tycker att fan det här är jobbigt alltså. Men som jag sa där förut är man en stor klubb. Å andra sidan då när det går bra som det gjorde under stora delar av 2025 så blir ju glädjen dubbelt så stor. Men sen är det klart också att man har en annan insyn kanske i hur supportrar och sånt tänker kring vissa saker. Okej om man gör sådana här grejer hur kommer det landa att man har den. Men sen å andra sidan jag har ju inte

På samma sätt kanske som en sportchef det är problemet att jag ska fatta beslut på det sättet. Så det påverkar väl inte mig lika mycket. Och sen ska man ju heller inte vara för beroende och tänka okej, hur kommer det här tas emot av dem? Utan förhoppningsvis är man så pass stark själv som klubb att man fattar de beslut man tror är rätt. Men det är klart att det finns saker som både är positivt och negativt med att vara supporter i den klubben man jobbar i.

Utifrån vad folk tyckte och tänkte tror jag faktiskt inte var så farligt eller jobbigt. För mig var det nog mer en inre grej av att jag kom in som helt orätt. Alltså har ingen bakgrund inom fotbollen på det sättet. Jag kände väl att jag ville bevisa mig för dem internt. Och det är ju någonstans det som betyder något. Att de man jobbar med tycker att man gör ett bra jobb. Så den enda... Man var ju ung där och jag var ju 20.

Två år tror jag när jag kom in. Med noll erfarenhet. Och det är klart att när en tidning skriver en sån sak så börjar man fundera lite. Okej, kommer klubben börja tänka omkring mig? Nu kommer de få någon annan uppfattning. Men jag kände ganska snabbt att de jag jobbade med då. Då var det ju Håkan och Stare och Stig. Och alla var ju väldigt tydliga mot mig. Att skit i det där. Vi tycker du gör ett jättebra jobb. Och det var ju det viktigaste för mig. Och då kunde man ganska snabbt släppa det. Och snarare göra det till en rolig grej. Alltså det...

Polare som skickar printscreens på sådana artiklar och garvar och sådär. Så det blev ju en rolig grej så fort man insåg att de i klubben ändå var på en sida och verkligen hade ens rygg. Och det är ju det viktigaste av allt egentligen.

Eller förutfattade meningar snarare. Jag hade mina förutfattade meningar om hur en sån som Stig skulle vara när han bor i IFK. Han hade säkert förutfattade meningar om hur en sån som jag är. Men ganska snabbt så kände vi att vi klickade hur bra som helst och kunde jobba på ett bra sätt tillsammans. Så jag trodde att

I många fall i fotbollsbranschen generellt. Jag tror även bland supportare. Det blir mycket att man raljerar. Om ett lag kanske värvar ungt så raljeras man. De värvar bara ungt. Eller om ett lag kanske värvar 1,30. De värvar bara gamla spelare.

Men om man faktiskt börjar gräva lite där så finns det nog någon gråskala där. Det är inte så svart eller vitt. Jag tror det är samma när det kommer till scouter eller sportchefer eller liknande. Att den här gamla generationen och nya generationen nog faktiskt har mer gemensamt än vad man tror ibland när man väl lär känna varandra. Det handlar bara om att bygga relationer och förstå varandra tror jag. För ofta blir det nog förutfattade meningar och missförstånd.

Vi vill ju alltid se spelarna live. För du får ändå en känsla av spelarnas karaktär. Av grejer du kanske inte ser i video. Som hamnar utanför bild. Och massa saker. Och det kan även vara så här. Någonstans få en uppfattning live. Okej, hur stor är den här spelaren? Hur snabb är den här spelaren? Sådana saker får du ändå en bättre känsla av att se live. Och framförallt kanske karaktär och den här typen av saker. Men...

men jag tror att när det gäller just video att kunna bryta ner spelare på detaljnivå alltså att titta till exempel om vi ska in en ytter gå in och kolla på 200 klipp på den här spelaren en mot en för att verkligen få en så bra bild av möjligt vad är det för typ av spelare vi får in det är nog mer det att själva rapporten av spelaren ska bli så tydlig som möjligt och att man vet om exakt vad man får i den spelaren fotbollsmässigt så att

Då får man ju liksom jämföra datan och video och livescouting och så göra någon form av helhetsbedömning och framförallt även träffa spelarna för att få en känsla av karaktär och sådär vilket vi tycker är extremt viktigt. Så det är väl egentligen alla de grejerna baka ihop det så att det blir en så bra helhetsbedömning som möjligt.

Till slut kändes det ändå rätt i magen att vara kvar i Blåvitt. Som sagt, det är klart att det spinner väl tillbaka lite till det du frågade om innan, med supporterskap. Det är klart att en sån sak sitter ju extra hårt också, som gör det lite svårare kanske att lämna. Men samma sak med familj och vänner, man har allting på plats i Göteborg. Så det är klart att det blir även en social omställning att byta klubb om man behöver flytta.

Någon gång kanske man kommer ta det steget. Och det är klart att man till slut kanske behöver gå utanför sin comfortzone lite vad det gäller med Blåvitt och Göteborg och allt sådär. Men om det var nära det vet jag väl inte beroende på vad man anser vara nära. Men nej, inte särskilt nära.

Jag vet, när jag började med det här för fyra, fem år sedan så sa Stare till mig när vi satt ner i det där mötet och skulle någonstans börja så sa han till mig du kommer behöva göra några hundår men det kommer vara värt det om tio år när du är sportchef. Och då tänkte jag det där säger han ju bara, det kommer ju såklart inte ske. Men kanske ändå låg någonting i det han sa till mig där och då. Jag vet inte. Jag tror man ska ha respekt också för att sportchefer, sen är det också beroende på klubbar och hur olika organisationer ser ut, men

Att vara sportchef, det är så många frågor som du behöver handskas med dagligen. Arvid var inne på det med personalansvar, den typen av grejer.

Utöver det också som kanske inte ens rör fotboll. Alltså det är så många frågor idag som jag ser som dyker upp. I det här fallet som jag jobbar med Hannes på hans bord som inte är fotbollsrelaterad. Jag tror man ska ha respekt för att vara sportchef. Det är en arbetsbörda som är enorm. Sen någon dag hade jag nog säkert tyckt det var jävligt kul att vilja testa det. Men om och när det får vi se.

Det är tvärtom för mig. Jag är ändå en sån som kan tycka det är gött att stänga av när man har möjlighet. Men problemet är att hela min familj och alla mina vänner runt omkring mig är galet fotbollsintresserade. Så de vill ju bara fråga om allting då. Så det är snarare tvärtom skulle jag säga.

Sen ofta så sker det ju på en position, om det händer på en position vi ändå inte ska värva till så är det ingenting att gräva sig över. Men det är väl klart man kan känna, oh det där var en bra värvning. Det händer ganska ofta. Nej jag håller med, det är klart att man ibland, man får nästan ett band till de spel man har följt en väldigt lång tid och börjar föreställa sig den här spelaren i en blåvitröja och tänker fan det där kommer bli bra med då när vi tar honom och så kommer någon annan klubb och snor honom.

nu är det ju kört. Det här var ju min juvel liksom. Och jag kan inte tänka mig att det finns en frustration i det. Kanske ännu mer i klubbar som inte har de största ekonomiska musklerna som någonstans, okej så länge det inte står om den här spelaren i media så länge den går lite under radarn så kan vi ta den. Men så kommer det ut att någon klubb jagar han och då vet man att då sticker priset iväg ganska snabbt också.

Vad heter den här filmen? En oväntad vänskap? Det är väl den som har kommit här. Det trodde jag kanske inte när jag var 12 år och Norden kom till Real Blåvitt och sprang runt där på plan att 15 år senare så ska han köra runt mig genom en tornado och eld i Portugal. Lite besvikelse i Blåvitt också va? I Blåvitt? Det brukar jag vara på honom ofta i hand som anledningen till de här åren. Till de dåliga åren. Ja.