Emil Hansius

Fan, du vet, jag kan ligga i dagar och må dåligt över att jag har misslyckats med en comeback. Helt förståeligt. Relaterat. Ofta i duschen kommer det upp. Fan! Kan det inte komma upp riktigt gamla saker också? Alltså från typ 20 år? Jo, jo, jo. Alltså typ när man var på lekplatsen och så var det någon som sa du kan inte ens gunga så här högt så det är därför inte Victoria vill hänga med dig.

Då vill man bara, ja, din mamma vill inte hänga med dig. Den hade varit bra alltså. Den hade varit bra. Har du report till skidbacken då? Jag står i liftkön. Och du vet när man står och väntar på sittliften. Och det är ganska lång kö, men inte jättelång kö. Alltså, max fem minuter. Så det är fine. Hur mycket skidor åker du per år? Varje story börjar med att du står i en skidkö. Liftkö.

Jag behöver en bil och jag behöver skidor. Så snälla poddgudarna, lös det här åt mig. Okej, så jag står i den här kön och det är typ fem minuter. Och så är man ju ett gäng. Så vi är typ fem pers. Och det är ju sex stycken slottar som man ska gå in i. Och så öppnas den här lilla dörren för att man ska gå fram.

Och vill man sitta ihop, ja då måste man ju ibland lämna någon lucka, men då fylls ju det på av singelkön, de som liksom åker själva. Och då fyller ju de på liksom, så det är ju fine, det löser ju sig liksom. Och då är det alltid lite krångel med såhär, ja vart står ni, ja de är lite längre baka, vi väntar in lite sådär. Kommer fram, inget konstigt, men det blir liksom ett hål, så jag behöver liksom släppa iväg en lucka.

Som då inte fylls upp av den här singelkön. Så då ser det ut som att man stannar upp i kön lite för man vill åka med sina egna. Och då gör jag det. Vilket man gör ibland. Vilket kan vara frustrerande ibland. Men så är det bara. Det var inte så lång kö. Bakom mig då. Du vet det som en scen från Sällskapsresan 2. När det blev fight med tysken där över världskriget. Alltså du vet då är det några bakom mig. Som säger. Hello! Come on! Come on! Come on!

Alltså verkligen skriker. Rakt ut. Och jag tittar bak. Och jag är så ställd. Det låter som att det var Michael Jackson. Och jag blir så jävla ställd. Så jag vrider mig om.

Och så här tittar jag på dem och säger, sorry, säger jag. Och då är de fortfarande aggressiva. Det är en man och en kvinna i typ 40-45 års åldern. Som säger, you can't, you have to go. This is why it's still a line. Please, go, go, go, go. Och jag säger, vad fan är det som händer? Vi är på en liten skidort med fem minuter. Du vet, jag har sån puls. Den är liksom uppe i...

Och jag är så arg. Jag är så jävla arg. Sånt här gör mig så flyförbannad. Man får absolut tycka så. Men att från ingenstans börja... Och bli svinförbannad på mig. Då blir jag liksom... Och jag försöker tänka nu. Och det går snabbt. För du har ju bara en lift på dig. För nästa lift som kommer om sju, åtta sekunder. Den ska jag vara på. Och då kan inte jag prata med dem sen.

Så jag tänker nu fullt ut. Jag tänker, vad kan jag säga? För jag är så jävla arg. Och jag hör mig själv säga, tänk att gå runt i livet och vara så bitter som du. Eller, tänk vilken sida vaknade du på? Men jag hör ju att de pratar engelska. Så det enda jag får ur mig är, sorry. Och de blir arga. Och så säger jag, excuse me, where are you from?

Where are you from? Säger jag lite arg. Du vill ha lite material att kunna roasta. Exakt, jag har ingen setup här. We're from England, you teabagging sensible. Alltså, du letar lite material. Exakt. Och då tittar hon på mig och lugnar sig lite. För hon är ganska arg. Och då säger hon... From the Netherlands. From the Netherlands. Why?

Och jag försöker tänka då, och jag försöker tänka på liksom, okej, i gamla krig, vad har vi på Nederländerna? Vad har jag? Okej, det är väl lagret med gräs där? Eller jag tänker på liksom, okej, ska jag gå till Red Light District? Eller vart fan ska jag gå liksom i Nederländerna nu? Choklad? Nej, vad har de? Det är Belgien. Fan! Jag har panik.

Så det enda jag får ur mig då i stunden, det är liksom, ah, of course. Och så åker jag iväg på lyften. Den är rätt bra. Nej, det är inte det. För jag tror inte de uppfattade det. Och jag sitter där i lyften nu. Och lyften tar ju typ fan fem, sex, sju minuter upp. Och jag är så arg. Samma ilska som du hade när du körde efterhand med bilen. Jag är så jävla förbannad.

Och de andra har ju släppt det här i mitt gäng. Är det bra Hampus? Jag bara tänkte på det som hände. Jag sitter i den där lyftresan upp och är så jävla förbannad. Och jag tittar bak på dem. Och varje gång jag tittar bak vänder bort blicken. Så jag ser att de är medvetna om vad de har gjort.

Så när vi kommer upp så är jag så jävla redo. Jag får säga, hur ska jag lösa det här? Hur ska jag liksom... Vad ska jag säga? Och jag har totalblock. Så jag åker av lyften. Och så ställer jag mig, vänder mig om. Och tittar på bara när de åker av. Och stirrar dem djupt i ögonen. Och gör en...

Och det är allt jag får. Och jag mår så dåligt. Och det här förstörde hela min dag. Spola fram tre timmar så stannar jag mitt i backen. Tror fan vilka som stannar nära mig. Jo, det är Nederländerna. Och de tittar på mig och jag ser att de skäms lite nere i snön. Och jag står där och jag har fortfarande puls. Jag vill säga något, jag vill säga något, jag vill säga något.

Och då tänker jag så här, de hade väl gamla kolonier som de har förlorat någon gång? De har ju lite kolonier borta i Karibien med Aruba och grejer som inte är kolonier längre, men de är toppstyrda från Nederländerna. Så jag försöker tänka liksom, jaha, nu är ni här och åker skidor, varför kan ni inte göra er land? Gick inte kolonierna bra? Det kommer ingenting. Du försöker hitta en känslig punkt. Ja, så det blir bara ett till. Och så åker jag iväg.

Om jag någonsin är arg i något annat land och är arg på någon amerikan och de svarar bara I'm gonna sink you like the Vasa chip. You son of a bitch. How dare you. Don't you ever mention Vasa. God.

Hej! De kan komma med feedback på bra idéer att lägga upp på comebacks på Nederländerna. Bra comebacks är bra. Kommer bra comebacks mot folk från Nederländerna. Hej!

Du lyssnar på en podd från Acast. Jag kom precis hem från din stad. Vi var där, jag, Josefin och barnen. När vi flög dit, du vet ju hur mina öron är under flygningar. Jag och trycket är alltid i en ständig kamp.

Det är ju det man kollar när man går igenom säkerhetsgenomgången. Är det någon som har på sig en bomb? Och kommer Emil Hansljus trumminner sprängas? Så det blir problem för frygsäkerheten. Exakt, det vet alla. Det är de två grejerna man kollar. Och då när vi sitter där och ska landa. Jag har ju som förberett mig för hur Leo och Lilly ska klara det här. Och då...