Hanna Friberg

Ja men de som är 25 och nio år åt kanske pratar om det. Att det är en ick liksom. Det var ju exempelvis en kille i företag sen som ville bjuda mig på dejt. Och sen så lägger han upp en Instagram story när han firar sin födelsedag. Och det tyckte jag var en ick. Okej då blir jag nyfiken. Har du fler? Jag har massa grejer. Killar som har med sig matlån och till jobbet kan jag tycka är lite ick.

Jag skulle inte säga att det finns någonting... Jag ångrar så på det sättet för att allt händer av en anledning. Det kommer alltid något bra utav allting.

Men jag kan ju tycka lite att jag har haft väldigt offentliga break-up. Och det kan jag ibland känna att behövde de vara så offentliga? Kanske inte hade det behövt ske tre dagar efter break-upen faktiskt har skett. Utan man kanske kan vänta och låta det landa hos sig själv lite först i en månad eller två. Eller tre.

Samtidigt som jag tror att det hjälpte mig jättemycket att dela med mig så öppet och ärligt av mina breakup. Det blev som att man hade tusentals vänner helt plötsligt. Folk kunde komma fram till mig på gatan och ge mig en kram. Så på ett sätt var det också väldigt fint. Men det kanske är just den andra personen i breakupet som kanske inte tyckte det var jättekul.

Ibland kan man vara så ivrig med att få ut någonting. Det kan vara både bra och dåliga grejer. Och ibland kan det behöva vara bra att landa lite i det själv först innan man delar med sig offentligt. Det jag i alla fall kände i just den här breakup-situationen var ju att...

Nej men gud, nu har jag delat med mig av för mycket. Vilket blir svårare att se ju mer tätt in på det faktiskt sker än om man reflekterar och väntar ett tag. Jag tror bara att det kan vara bra att ha lite is i magen ibland. Om man delar med sig av sitt liv så vill man ju att det ska vara så äkta och ärligt och i nutid som möjligt på något sätt.

Det känns jättekonstigt om jag ska varje vecka podda om mitt liv och sen har jag gjort slut med min kille för tre veckor sedan. Och jag har liksom legat och gråtit i sängen i tre veckor. Hur ska jag kunna liksom inte säga det när det är så stor del av livet som sker? Man får liksom försöka navigera sig runt där.

Alltså jag försöker ju inte gräva ner mig så mycket. Utan då är det så. Gjort är gjort. Hur kan du göra bästa situationen just nu? Kanske du inte ska prata någonting om break-up. Eller lägga upp någonting om break-up. På ett tag. Eller så väljer du kanske en plattform att göra det i. Så det gjorde jag. Jag lade inte alls upp så mycket på min Instagram. Utan jag valde att säga. Men i podden kan vi prata break-up. Och där kan det vara lite mer öppet och ärligt. Och där kan vi gå igenom alla de här olika stadierna man går igenom. I ett break-up.

Så att man bara försöker inte slå på sig själv och vara så, fan vad dumt att jag gjorde det här. Utan snarare, hur kan jag gå framåt? Mina följare är ju det viktigaste jag har, skulle jag säga, i mina bolag. Jag försöker svara på allt.

I alla fall på min Instagram. Jag är lite dålig på att svara på Youtube och TikTok och sånt. Men på Instagram, om jag får ett DM så är jag ganska duktig på att svara. Så det kan jag ju ta... Alltså, det kan jag ju spendera flera timmar om dagen på. Att se till att jag svarar alla. Och ibland kanske det tar tre veckor, men jag vill ändå att alla ska känna att...

De får ett svar av mig. För att jag tror och tycker att det är väldigt viktigt att liksom vårda den relationen med dem. För att utan dem hade jag inte haft något jobb. Och jag älskar att ha dem. För det är ju som att man får...

Alltså att man har tusentals vänner. För det är ju lite så också så. Alltså ens följare är ju lite... Någon typ av validation för det man gör. Jag har ju ingen chef som säger till mig. Gud vad bra det här var. Eller vilket snyggt samarbete. Det kommer ju från mina följare. Det är ju ingen annan som säger det till mig. Om jag inte säger det till mig själv.

Ja, absolut. Och det är väl kanske när man går igenom någon typ av hatstorm. Eller att det blir något som blåser upp och det blir tidningsartiklar och sånt. Men där är jag också ganska duktig på att vara så här... Och ibland kanske lite för duktig på att skita i hur folk uppfattar mig. Att jag är så... Ja, men låt dem tro det. Alltså, jag skiter i om de tror att jag är så. Eller att det var så det gick till. Jag behöver liksom inte förklara mig. Utan jag tänker att de som...