Konst + forskning: Mjuka lagar och hård verklighet

Trots att forskning visar på fördelar med modersmålsundervisning och att Sverige internationellt sett har ett starkt lagstadgat stöd för ämnet, är modersmålsundervisning som ämne i skolan föremål för återkommande debatt. Forskning påvisar att ett stärkande av modersmål underlättar ytterligare språkinlärning och under vissa omständigheter även inlärning av andra ämnen. Sverige har internationellt sett ett starkt lagstadgat stöd för modersmålsundervisning genom Språklagen (2009:600) och Skollagen (2010:800). Utöver det stärker lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) nationella minoriteters språkliga rättigheter. Men trots det debatteras ofta modersmålsundervisningens existensberättigande, inom skolan är det ett icke-obligatoriskt ämne med starka begränsningar gällande hur mycket tid som får avsättas för det. Hur kommer det sig att behovet av modersmålsundervisning som har en stark vetenskaplig och lagstadgad grund inte får en starkare status i lärarutbildningar och skolväsendet? Vad låg till grund för att lagarna instiftades för 10 år sedan? Vad fick de för politiska konsekvenser och hur har de uppdaterats idag? Hur ser rättigheterna ut för Sveriges fem nationella minoritetsspråk och de drygt 200 övriga minoritetsspråk som idag talas i Sverige? MEDVERKANDE: Jarmo Lainio, professor i finska och forskare i minoritetsspråk och meänkieli vid Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska vid Stockholms universitet. Laino är Sveriges representant i Europarådets expertkommitté för Europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk och har under lång tid studerat minoritetsgruppers språkliga situation med fokus på språkbytesprocesser, flerspråkighet och språkliga rättigheter. Maja Mella, toiminanjohtaja/verksamhetsledare vid Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset. Mella har arbetat med frågor som rör den nationella minoriteten tornedalingar, kväner och lantalaiset samt minoritetsspråket meänkieli och har som civilsamhällesrepresentant varit delaktig i ett antal lagförändringar och samråd. Sia Spiliopoulou Åkermark, docent i folkrätt vid Uppsala universitet och direktör på Ålands fredsinstitut. Inom frågor som rör mänskliga rättigheter, minoriteter och språk har Spiliopoulou Åkermark varit verksam bl.a. som expert vid och president för Europarådets rådgivande kommitté om nationella minoriteter, samt involverad i projektet European Language Diversity for All (ELDIA) som resulterade i boken ”Towards Openly Multilingual Policies and Practices Assessing Minority Language Maintenance Across Europe" (2016). Samtalet modereras av Tom Moring, professor emeritus i kommunikation med inriktning mot journalistik, hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten, Stockholms universitet och spelades in 29 april 2020.

There are no comments yet.

Please log in to write the first comment.