Björn Hedensjö

Skulle AI skriva en massa svar? Ja, så kan vi väl säga. Att använda den mänskliga hjärnan i alla fall. Även om du tar hjälp av AI-processen. Jag tänkte på den här undersökningen som jag hänvisade till. Där det kommer in jättemycket ansökningar som inte är grundade i personen. Att det blir inte bra.

Men vi kommer återkomma till det där med AI mer. Nu tänkte jag att vi kan börja gå igenom en lista på sånt som är bra. Tänka på bra utgångspunkter när man ska landa drömjobbet. Är det här lösningsdelen?

Ja, jag har ju också varit björn den gamla arbetssökanden. Ja, men nu tar vi lite olika roller här för spänningens skull. Ja, vi får väl se vart det här samtalet tar oss helt enkelt. Som vanligt. Vi har liksom en första punkt här då. Ja. Jag kommer inte riktigt att ge bort namnet på den än. Nej. För vi ska nämligen hålla din gissningslek. Ja, bra. Kul.

Vad är det när du och jag kör våra listor som vi gör ganska ofta ändå. Vad är det som väldigt ofta är första punkten på den listan? För det är nämligen samma här.

Jag ska befria dig från ditt lidande. Självinsikt. Självkännedom. Den tycker inte jag. Självkännedom. Den var relativt ny för mig, men den är jättebra. Vi ser det. Det är sant, det är där vi börjar. Det brukar alltid vara första steget. Just det. Minns du också vad som var den vanliga tillfrågan? Vad jobbig jag är. Tycker du att jag är jobbig? Nej, nej. Utsätt mig för...

Akut frustration. Jo, minns du vad som var den vanligaste kritiken eller den rödaste flaggan? Brist på självinsikt. Exakt. När man sökte ett jobb och bara, jag har inget körkort men jag är jättebra på att köra bil. Eller jag kommer klara att vara chef fast ni aldrig har varit det innan för jag är kanon på det. Jag har sett många mistackar. Just det. Alltså det var ju att arbetsgivare upptäckte då under intervjun att den här...

Arbetssökande kandidaten kan inte svara på frågor som Vad är mina styrkor? Vad är jag bra på? När har jag misslyckats och vad lärde jag mig av det? Man har brist på självreflektion och självinsikt, självkännedom. Jag minns att du och jag när vi gjorde det avsnittet vi satt och hummade åt det. Och vi hummade faktiskt inte bara åt alla arbetssökandens väg utan just

Vad är mina styrkor? Vad är mina svagheter? Hur funkar jag i sådana här situationer? Varför reagerar jag på ett visst sätt? Finns det vissa mönster som tenderar att återkomma? Beteendemönster? Vad får mig att må bra? Vad får mig att inte må bra? Exakt, den typen av grejer. Här kan det handla om allt från vad passar mig?

Vilken typ av jobb ska jag söka? Vilken karriär är för mig? Vilken typ av förmågor brukar vara uppskattade? Vad brukar omgivningen ge mig uppskattning för? Och så vidare och så vidare. Har ni några tips på hur man kan få den självinsikten?

Ja, alltså det... Har du någonsin gjort en så kallad 360-utvärdering av dig själv? Nej, men jag undrar om inte vår kompis Kik som inte jag någon gång nu innan jul tvingade henne att lova att hon skulle göra en sån. Ja, just det. Hon jobbar ju faktiskt med att göra... Någon som personlighetsexekutiv blir blötest. Ja, just det. Jag har gjort det någon gång på någon chefskurs. Så det handlar ju då om en sån här utvärdering av hur man... Av ens personlighet egentligen. Men det som är... I just den typen av mätningar så brukar man ju kika mycket på vad...

liksom andra säger om en. Så det är lite stressigt då. Nej, det vill jag då rart inte vara med om. Alltså då intervjuas ju liksom tio kollegor om hur man funkar i olika situationer. Det är det som är 360, att det blir så här liksom...

Jag säger upp mig direkt. Jo, det är ju lite otäckt såklart. Men det kan ju vara ett sätt att man kan prata med andra. Spegla varandra lite. Exakt, prata med kompisar eller kollegor eller folk man har nära. Det kan ju vara att ägna sig åt lite så kallad sokratisk frågeteknik men åt sig själv. Det är ju det jag gör som psykolog med mina...

klienter, att jag frågar en massa saker. Hur brukar det vara när det där händer på jobbet? Hur reagerar du då? Vad brukar folk i din omgivning säga när du gör på det sättet? Vad heter en sokratisk?

Sokrates? Jo, jag tror att Sokrates höll väl på med det. Det är ju en teknik för att få folk att upptäcka saker hos sig själv snarare än att man påstår saker om dem. För mig som terapeuter är det ett sätt att få med mig folk i förändring och så.

Men den typen av, bara ställa frågor om hur man funkar, reagerar. Det kan man göra till sig själv. Enkla övningar i självreflektion. Man kan skriva dagbok. Men vanliga kafésamtal kan också vara en övning i självreflektion. Och just egentligen bara det här, alltså följdfrågor i batteriet. För man tänker så här klassiska, vad är mina styrkor, mina svagheter? Och man bara, ja min styrka är att jag är så himla snabb. Så bara...

När är det? Och hur då? Och varför då? Och vad brukar hända? Att man liksom djupdyker lite ner i de där självklara svaren för att bottna i det. Precis, och ibland så är det ju också viktigt att resa in i mörkret så att säga. Att ställa lite obekväma frågor. Jag har ju podden ibland berättat som en övning när jag har liksom bombat i tjänsten. Alltså när jag har... En endast liten gång. Nej då! Jo, en gång gör jag.

Jag har ett par riktiga sådana karriärhaverier genom åren. Det tror jag att de flesta har. De flesta har gjort bort sig en eller annan gång. Jag hade till exempel den här som jag berättade om en gång när jag kom tre kvart sent eller vad det var till en live-sänd intervju med en... Geir Gulliksen. Älskade han. Jag hade 45, missade samtal och sådär. Sen satt jag och...

Och sen blev jag kliniskt deprimerad i tre veckor efter det. Nej, men att man funderar på varför blev det så fel? En liten haverikommission. En haverikommission, ja. Hur kunde jag komma 45 minuter sent till en liveintervju med Gary Gullicksen? Och sen så gör man ju aldrig om det då, förhoppningsvis. Och det där är ju också en del av det här med självinsikt, självreflektion och att man ska kunna svara på de frågorna. På en intervju till exempel. Har du misslyckats med något och lärde dig något av det? Det är en sån fråga man ska kunna svara på.

Du har vända blicken utåt. Vi kan kalla det research och kompetensutveckling. Alltså att man kan också göra någon typ av 5-10 års plan. Brukar du göra det eller? Nu blir det väldigt tyst där borta.

Ja, det gör det. Att ha någon typ av vision vad man vill vara om fem, tio år kan ju vara en bra grej. Ibland kan man kika på någon typ av förebild. Varför är det här bra? Är det bra för att jag i en anställningsintervju kan svara på den frågan? Det här är mer faktiskt självinsiktspunkten. Vart vill jag? Vill jag verkligen vara chef? Trivs jag verkligen med det? Ja, exakt.