Björn Hedensjö

Jag kan inte ens bestämma om jag vill stanna kvar här i duschen eller inte. Ja, men då är det nog skönt. Och då kan du säga, varför är det skönt? På vilket sätt är det skönt? Jag gillar hur det strilar ner och sen så är det inte där. Det är ett litet tryck och sen så försvinner det. Det är en skönt kontrast. Du kanske kan utmana dig själv lite mer detalj sen när du lämplar.

Steg två då på den här listan, när du håller på med dina dagliga aktiviteter, var fokuserat och uppmärksam på sensationer som är kopplade till någonting som är trevligt eller bra eller som du upplever som nice som du gör.

Om det skulle vara härligt med en promenad, fundera på vad det är som gör den härlig. Vad är kroppen? Ta in omgivningen, ta in ljuden, ta in lukterna, ta in det du ser. Notera då vad som händer på insidan i kroppen. Och försök att förstå om det är något som känns bra. Vad är det som gör att det här känns bra?

Ja, det var väl lite det du just gjorde när du berättade om din middag där. Men det är de fyra personerna, ställena, sakerna i ditt liv som gör ditt humör bättre. Som gör att du blir mer välmående. Som ger någon typ av lugn eller frid eller spännande känsla. Och försök... Det här låter väldigt likt den förra punkten. Det låter också likt det vi pratade om i början med den här specifika positiva feedbacken. Ja.

Vad här nu är det som gör att det känns gött, nämligen mysigt i magen? Är det Emily och Caro faktiskt? Avsöpnade muskler, är min andning lugnare än normalt och sådana saker? Den här var väl otroligt lik den förra, jag förstår faktiskt inte riktigt skillnaden mellan de punkterna, men vi kanske inte behöver fördjupa oss. Nej, det här är inte en lista vi tänker förhålla oss kritiskt till, vi tycker att den var bra uppdelning, vi kör vidare.

Precis. Vet du vad? Den förra hade nog att göra mer med saker man aktivt gör. Medan den andra var saker som man bara har i sin omgivning. Och båda var ingredienser till varför det här känns bra. Ja, just det. Och det fjärde steget handlar om det här med riktad uppmärksamhet och den här förmågan som belöningskänsliga personer har. Nämligen att när du upptäcker osköna saker

eller så att du skiftar till något som känns behagligt eller som ger en behaglig eller neutral sensation container pelargon ja men your honor min reflex känner genast så här du har ont i foten för att du har ett skavsår för att skorna är för små då tar jag en alvedon och fortsätter gå i skorna mm

Om jag riktar min uppmärksamhet från container till blomma. Containern finns ju kvar. Och att inte tänka på den gör ju inte att den finns mindre. Det är väl det vanliga resonemanget med acceptans. Att sånt som man kan förändra ska man förändra. Men container står där den står. Och då kan jag välja om jag ska gå upp i containern eller inte. Men att...

Det här är väldigt nära kopplat till belöningstjänstlighet och att träna upp den förmågan helt enkelt. Och att när man är kroppsliterat och kanske bara kommer upp på en lite bättre nivå så tror jag att man... Då kan man ha ganska många olika färger på paletten. Då är det mycket olika grejer som pågår i kroppen och att man kan välja att vara på lite olika ställen. Ja, det är om detta.

För mig är det mycket meditation, mindfulness i vardagen, vilket ju var de här första tre punkterna på den här listan handlar ju jättemycket om det. Notera vad som pågår runt omkring, sätta ord på det, sätta ord på vad som händer i kroppen, vad i kroppen, det är en jävla kanonsak.

Du lyssnar på en podd från Acast. Ni är varmt välkomna till Dumma människor och fredagsfrågan med just oss, nämligen psykolog och författare Björn Hedensjö och jag heter Lina Tomsgård. Idag har vi fått en fråga som är kort men som handlar om något väldigt centralt.

Hej! Tack för de insiktsfulla samtal vi får lyssna på vecka in och vecka ut. Här kommer min fråga. Jag märker att mitt mående är väldigt beroende av hur det går på jobbet. Jag driver eget och varje gång siffrorna pekar neråt får jag ångest på slag. Som att mitt egen värde sjunker i takt med resultatet.

Jag vet att det är irrationellt, men jag kan inte stänga av det. Hur kan man träna på att inte låta prestation och självbild hänga ihop så starkt? Och det kommer vi att prata mer om en liten, liten stund. Men först ska vi få framföra några hälsningar från våra samarbetspartners. Och välkomna tillbaka, säger vi.

Är det relaterbart för Tomsgård? Ja, jätterelaterbart. Och därför så vill jag som vanligt när våra brevskrivare skriver börja med ett litet försvarstal. Att det är klart att det är viktigt. Mm.

Att måendet är beroende av hur det går på jobbet är ju för att ditt mående är beroende av hur det går på jobbet. Det är inte irrationellt på det sättet. Att tjäna pengar som gör att man vet att man kan bo kvar i sin lägenhet och att man har råd med de saker man vill ha råd med. Det är ju en central del för mående. Vi har ju till och med sagt det någon gång att...

Vissa människors depressioner, de skulle må bättre av en påse pengar än alla terapisamtal i världen. Och att man inte går i konkurs med sin egen firma. Det är ju viktigt för en småande. Sen kan man ju för att nyansera kan man ju tänka att den här människan inte behöver oroa sig för att företaget går i putten. Eller att bli hemlös. Det är inte på den nivån utan det är mer kanske

prestige eller sådana saker då blir det lite intressant för det är klart att vi skulle tycka att det var, jag och brevskrivaren att det var skönt att få strunta i det ja, jag känner in de pengar jag behövde göra men så himla bra gick det inte men det säger ju ingenting om mitt värde och så känner ju varken jag eller brevskrivaren hur känner du, är du sån?

Absolut. Triggande även innan. Tänk om det misslyckas. Och faktiskt triggande på ett mycket större sätt än för då får jag inga mer uppdrag och då kanske jag inte har pengar att betala hyran. Utan triggande som i att jag är värdelös. Jag har inget existensberättigande. Jag har inte oron så mycket. Jag har oro om inte före. Utan det är mer, som alltid, jag har närmare till deppen oro. Så att det är mer när misslyckandet är ett faktum.

Ja, det har det nog delvis att göra med. Vill du berätta om det då? Ja, vi gjorde ett avsnitt som heter Vår största rädsla. Där vi pratade om just ensamhet och alla de situationer i vilka vi människor upplever att vi blir socialt bedömda. Och varför vi då, när vi ska hålla bröllopstalet eller anställningsintervju, varför vårt hjärta dunkar så hårt så att man tror att man ska...

Jag kommer inte att överleva det här. Och det är liksom panikpåslag. Man bara, vadå? Jag ska ju bara sitta och svara på frågor under intervju. Varför reagerar min kropp så här? Men den reagerar så för att den sociala bedömningen innebär att vi... Typ att man är på audition och om omgivningen inte gillar mig och om jag inte blir godkänd så får jag inte vara med. Och att jag inte får vara med har...