Lina Thomsgård
👤 SpeakerAppearances Over Time
Podcast Appearances
Låt oss stanna upp vid det här, för jag tror att det är det många av våra lyssnare som har hittat till det här avsnittet, de är ute efter det. När man är heartbroken eller man har någon grej som aldrig blir något, man har blivit lämnad, och så bara, är det nu jag ska gå no contact? Då känner man så här, nej, för då kanske den andra glömmer bort mig. Nej, då går den andra vidare. Nej, jag vill ju vara skön, jag vill att vi ska kunna fortsätta hänga.
Nej, det blir så dramatiskt. Nej, jag måste få veta vad han eller hon gör. Jag måste få en chans att rätta till det här, lösa det här, gå därifrån, triumferande. Det finns så otroligt många röster i huvudet som bara, nej, nej, nej. Du kan absolut inte bryta den här kontakten som just nu är hela navelsträngen. Ja.
wasn't all that att det är så mycket av det som faktiskt bara är helt vanliga beroendemekanismer beroende tycker jag är en jättebra jämförelse för att det är så himla nära är det, biologiskt är det samma
Ungefär så. Jag tycker hon var fin i klänningen. Jag river av en like. Men effekten blir att du kanske river upp allt hos den andra personen. Du ger den en liten fix som den inte har bett om och så är den tillbaka i missbruket. Och du gör det för att du vill få en liten fix också. Ja, exakt. Så här är det som badat i dens kärlek. Den släcker lampan och vänder ryggen till. Ja!
Jag har en liten gråsomsgrej att fråga dig Björn. Om jag bestämmer för att gå no contact och slutar följa på Instagram och jag läser inte grejer med dagboksgrejer.
Den här grejen vet jag att folk gör. Kablar ut snygga bilder på sig själv för att den ska se. Planterar grejer för att kunna föreställa sig hur jag mottas för dig. Förstår du vad jag menar? Det ska man inte heller göra, eller hur? Nej, det är också ett sätt. Det är också ett beteende som vidmakthåller den här smärtan eller vad det är. Ja.
Gå någonstans så att andra ska se att man var där så att det når den personen och då ska den föreställa sig vad den känner. Tumregeln är ju ungefär det här. Bete dig som om den här personen inte fanns i universum. Oj vad sjukt. Då är man på den här fria platsen. Och då kan du faktiskt...
Ja, just det. Man kan ju hamna i den intressanta terapeutiska dilemman då. Ja, för då är det så här, jag skulle gått till den här baren om han inte fanns. Oj, han råkade vara här. Ja, exakt. Så då får man tänka på det så att man inte lurar sig själv på det sättet. Där har jag haft god erfarenhet av självkännedom. Hur blir det för mig om...
Så om man tänker så här När jag äter middag med den där personen Så går jag alltid därifrån och känner mig sämre För det är en person som tycker om att trycka dit mig Och så tänker jag att Men inte idag För idag klarar jag sig bara Nej, för jag vet Jag vet tillräckligt mycket om mig själv för att veta att Så om jag då i det här fallet
Beter mig som om han inte finns och så går jag till den där barnen där han är. Jag vet ju hur det kommer få mig att må. Jag vet vad det kommer få för konsekvenser. Och om jag glömmer bort det så kan jag fråga mina vänner. Så att köra lite tough love med sig själv där. Och tvinga fram den där självkännedomen. Jättebra.
prata om det va är något baserat på bara en sån sak kapa en relation exakt, verkligen det finns något i nu när vi är föräldrar så tänker jag att jag kommer ha gjort en massa fel en massa brister mina barn kommer växa upp och bara min mamma är här
Hela min möjlighet att gottgöra eller att bli bättre eller att göra vad jag kan för att laga eventuella sår som jag har skapat hos mina barn. Hela den möjligheten, den är helt avhängig att mina barn pallar berätta för mig, pallar stå kvar och vill det här. Om de skulle vända på ryggen, eller vända ryggen till och dra...
Då kan ju inte jag det. Nej. När jag ser framför mig det här med barn som goes no contact med sina föräldrar så bara nej! Nu förlorar ju du din möjlighet att få det här
Att ni gemensamt kan lösa det här. Det finns jättemånga föräldrar som inte har en dugglust att lappa igen sår. Men jag förstår ju också varför det... Det känns som en enkel väg ut ur vissa relationer som jag tror att alla inblandade skulle må bättre av att faktiskt
Nu har vi pratat om olika typer av relationer där det här är bra. I synnerhet kärleksuppbrott, olycklig kärlek, kärlekssorg. Finns det saker att tänka på när man gör det här? Finns det en to-do-lista för no-contact-gänget? Ja, verkligen. Jag hämtade en artikel av en psykolog som heter John Kim som jag läste. Det var väl inga nyheter för mig i den, men det är bara en bra liten sammanställning. Förstås då kapa all kontakt.
och då har vi våra digitala medier och hur man ska göra det sluta följa blocka så att inte personen i fråga dyker upp du kan rakt av sluta följa nyckelpersoner som är gemensamma nämnare facebook och sånt man tar bort
Och man kommer ihåg att ångesten hittar vägar. Så att vara uppmärksam. Varje gång du gör det. Jag ska gå in och kolla. Fuck, det avslöjade sig ångesten. Det där gör jag inte igen. Nu får jag blocka det där också. Eller den där också. Behöver man i det här läget säga det till personen? Det är väl schysst att göra.
Och jag tyckte att jag gjorde allting rätt Jag bara, jag kommer inte på kär Och det var aldrig något så Det hände aldrig någonting Men sju år senare När jag skrev till honom om någonting Du, förresten det här Har du numret? Alltså något sådant vanligt Ja
så svarade han att hej jag vill fortfarande inte höra någonting om dig se dig eller prata med dig och tro mig det här är den finaste komplimangen du någonsin kommer att få men jag vill inte att du ska befinnas typ och sju år senare då kände jag att det här har ju ingenting med mig att göra