Philip De Giorgio

Så är vi varmt välkomna till Succépodden och Sveriges största matpodd. Ingredienserna med mig, Philip Dioro, sitter här som vanligt med krögaren och den kreativa ledaren Jesper Kvarnufelt. Hallå! Och vår egen superkock från Chile, Micke Einarsson. Tjena. Innan vi ska presentera dagens gäst och att vi ska ha fjärdedelen i ingredienserna bar och mat. Kul. Så måste vi bara...

Uppa lite och tacka alla inblandade för våra poddturné förra veckan. Fortfarande sliten. Ja, men det var ju otroligt kul. Vi får ju säga tack till alla fantastiska människor, hotell och restauranger och rubbet. Första avsnittet från det var ju med grabbarna från Lilla Napoli. Otroliga. Ja, vilka människor.

Det är avsnittet snäppt och resten kommer att portioneras ut under våren. Idag kör vi fjärdedelen, som sagt, ingredienserna, bar och mat, del fyra. Vi ska öppna dörren till drycken och framförallt vinet. Därför har vi bytt in dryckesspecialisten och sommeliern Christian Kippenahlgren. Från Galatea, som är en av Sveriges ledande dryckesleverantörer, som är en del av Martin & Severa. Hur är läget, Christian? Det är bra, tack. Härligt. Jag gillar det du sa, Kippen.

Vi ska hoppa in i ingredienserna bar och mat och fokus såklart temat vin idag. Jag tänkte ge dig, Christian, och lyssnarna en liten lägesrapport vart vi är någonstans. Vi har ju landat i Södermalm och Vasastan för restaurangen. Ingen i Göteborg. Cirka 100 kvadrat, 40 sittplatser, bardisk 10-12.

Träkänsla, öppet kök Hemtrevligt, inga vita dukar kanske Alla kart Eventuellt frukost, lunch, middag Inga avsmakningsmenyer Och inga vinpaket Det väljer vi bort Flaskerglas Det blir på våra specialevent och gästspel Ja men där kan vi, exakt Fem förrätter, fem varmheter, tre dessert Någonstans där Veckans ragu

Kommer finnas. Köttpommesbega kommer finnas. Och sist pratade vi om snacks och förrätter. Och där landar vi i något friterat. Så som kroketter. Dilloljesillen ska få leva in i. Sen ska vi försöka sikta på att ta kampen med stans bästa råbiff.

pratade vi om en variant, ska såklart serveras med pommes, kanske en persilje och ostron mayo till det. Och välja bort ostronen som snacks. Toastgagan på något sätt och kanske en soppa. Det är väl någonstans där vi är. Men vi kliver in i vinet. Rent generellt om man kan prata, vad måste finnas om vi tänker de olika delarna av vin på en restaurang tycker du Chrisan?

gigantiskt bra grejer för jätterimliga pengar, det är ju bara att de är så kända för just det så bubbel måste ju finnas och det blir ju någonstans i och med att vi är någonstans i ritstadiet här så blir det ju också, vi har ju pratat just profil för restaurangen alltså för IBM och profilen är ju lite flytande

Ja, verkligen. Vi är inte låsta bakom så här. Vi är en fransk bistro. Därför måste vi ha franska bubblor eller franska vin. Vi är lite flytande. Och snarare att vi ska vara väldigt tillgängliga. Och det är ju viktigt att man har ett brett spann just med priserna. Men vad tycker ni då mot gäster? Om det kommer en sommelier eller någon och så blir det så här...

Ni borde testa det här jorgiska vinet. Ja, det gör jag skit på. Ja, jag tycker det är jätteroligt. Typ om vi ska grilla som i Grekland, då kanske man har valt grekiskt vin och så vidare. För det gör historien lite roligare. Ja, hundra procent. Håller du med? Ja, hundra procent. Det är också det, allting som är lite corny, allting som sticker ut lite, som inte är mainstream, jag menar någonstans

Nu tar vi det här på uppstöttschippen men jag känner att den passade när vi är inne i länder. Topp 5 vid en länder. För dig, din högst personliga lista. Min högst personliga lista. Ja, nu kommer ju konservativa chippen in i det.

Om jag ska vara helt ärlig. För jag tycker fortfarande att de är lite snipiga och lite obalanserade. Och framförallt ganska dyra. För att produktionen är inte så stor. Nej, exakt. Det går inte att pressa ut. Vi drack ju ett fantastiskt danskt vin. Ja, det var sjukt. Och det där är sjukt, för de ligger ju ändå lite mer söderut. Men det var så jäkla bra. Ja, det var det. Verkligen. Tillbaka till vad vi känner att vi måste ha någonstans. Om du tänker den storleken som vi någonstans är som restaurang. Mm.

Det är liksom så, 40 sittplatser, badisk. Villande är ju att vi måste ha bubbel såklart. Då är det ju konstigt annars. Men vi är väl heller inte så att vi ska ha en bibel-bubbel-lista. Nej, jag tyckte det var kul det där med just att man är lite spådadisk och säger ja, vi har portugisiskt krispigt bubbel här till den här fantastiska halvgriller-kycklingen som är i nationaltaget fram. Jag tror ingen kommer säga nej då.

22 måste jag ha varit. Jag har ingen vindrickare överhuvudtaget. Men jag var i Rom med min bästa polare. Vi skulle gå på fotboll. Så ramlade vi in på en restaurang. Ingen av oss dricker vin. Men vi ska väl dricka ett glas vin nu. Vi ska äta pasta i Rom. Och så kommer det in en ganska tjock bibel. Och vi börjar bläddra. Och bläddra. Och vi har inga preferenser. Vi vet ju inte ens vad vi bläddrar för.

Och då kommer servitrisen fram Och så bara, jag ber verkligen om ursäkt Ni kanske inte är från Italien Det är bara italienska vin i den här Ni kanske vill ha från övriga världen Så jag kunde hämta ytterligare en livet Och bara såhär, sorry att jag liksom Inte har tagit fram övriga världen Och jag var såhär, oh Jag bara, ta vad du vill Hela den här Hon bara, okej Och dit vill jag ju absolut inte att vi kommer Jag tror att man skrämmer folk

Om man byter rätter ofta så måste ju någonstans personalen också vara med i skiftet och hur ska det här förklaras mot gäst och sådär. Och sen adderar man också vin på det, då blir det samma där ju. Nej men vi tre får ju bestämma tillsammans med kippen här. Det är det som serveras.

Jag tycker om det där med att man hittar en rätt som Micke säger. Man lagar upp mat och sen hittar man ett vin som är bra till den rätten. Och så kan man prata och säga att vi skulle rekommendera det här rödvinet. Till exempel. Och sen byts ju den rätten. Kommer det in ett nytt vin som passar bra till den rätten. Men sen är det alltid bra att ha några alternativ i lite olika genrer eller prisklass. Att man har ett standard. Den här kommer passa jättebra och även prismässigt kommer den här passa

markant var det under de senaste 10-15 åren så har vi blivit ett vindrickande folk. Jag känner tvärtom. Ibland får jag en påtvingad vad ska man säga? Inte bibel, men påtvingad vinlista. Mm.

Jag är ju 95% öldrickare och ibland blir det så, titta i den här också. Det behöver du egentligen inte göra, men ibland sitter man ju med den där. Ja, men vinlistan kommer ju alltid till bordet såklart. Men sen är det ju upp till servitören och sommelieren att känna av, okej här har vi ett osäkert bord.

Så länge du öppnar den. Då ska vi ha en liten kylbytta för den där baggerboxen. Jag tror att det här bordet kommer att behöva vara stort. Men om vi går tillbaka till tappviner, alltså vin på tapp, så är det faktiskt en grej som börjar öka jättemycket. Men vi ser en ökning på det.