Anton Honkonen

Och som inte heller tvekade för att kalla sina verk för berättelser och legender. Ja, här har ni det. Samtalet med Steve Zemsambar. Nu startar vi vignetten.

Under ytan. Och då har jag nästan besvarat din fråga. Varför Europa? Därför att det är mycket intressantare med de här konflikterna. Med att gå omkring och skryta över hur svensk man är. Det finns en samtidighet i Europa på ett annat sätt. Och en aktualitet genom historien. Så fattar jag det. Ja, definitivt. Du skriver ju då om stora skeenden. Alltså om europeisk historia. Men det är alltid genom individen, subjektet. Vad kan den enskilda personens öde gestalta i det större?

Som du använder dig av i din produktion. Alltså det kan vara koncentrationslägret. Eller det kan vara muren och vallgravarna som i den senaste romanen. Eller villeområdet också härifrån till allmänningen. Vad gör just avgränsningen av fysisk miljö för dig som författare? Vad öppnar det?

Just John Jack, jag tänker att du... Han måste ha funnits i ditt liv länge. Vad var det som möjliggjorde den romanen just då? 2022.

Jag hade en känsla av att det var det jag ville göra. Jag ville försöka komma in i hans person. Så djupt det bara gick. Också i stormen, när Anders kommer till Gula villan- så trävar han fram och hittar sin egen berättelse i miljön. Precis som i oceanen. De två går i dialog med varandra eftersom de är just på öar. Det handlar om människor som flyr till avgränsningen.

lager på lager av psykologisk spänning i avgränsad miljö. I det heliga stad så blir det här väldigt tydligt. Det finns ju den här punkten när det nästan tippar över. En scen som jag reagerade på, det är ett gillerås i en ung man som tar på sig en halmdräkt. Just det.

Ska han skoja till det? Och så kan inte kollektivet runt. De backar inte och han tänds på bål och springer runt och dör helt enkelt. Det finns den här punkten där det tippar över och lockelsen av utopi. Och i det heliga stadiet är det en god utopi. Det är ju gudstro. Man tror ju på det goda. Den brännpunkten går ju igenom i författarskapet. Om jag får backa lite så ser jag...

Och det förloppet skiljas ju väldigt tydligt just i det heliga staden. Sen har du ju berättaren som är osäker dels på om han ska hinna berätta färdigt men också om han minns rätt och så vidare. Just den här osäkerheten, vad spelar den in i dialog med det tvärsäkra utopiska tänkandet?

Världen går sönder i sina summor. Ja, precis så. Skulle du säga att du är en psykologisk författare i första ledet? Man sätter gärna ordet historia jämte dina böcker. Men just psykologiska punkter, och det är där du gräver. Absolut. Absolut. Och det här...

Och det är framskrivandet av det här som känns som en tvingande nödvändighet för mig när jag skriver. Det är just den rörelsen som hela tiden ökar i takt och så kan man inte bära den. Ja, precis så. Om vi backar till hantverket och att leva med skrivarbetet. Woods till exempel, du levde med det i många, många år. Hur gör du för att hålla igång arbetet och mäkta med helt enkelt?

Det där är en väldigt härlig bild. Men sen tog det fem år att få en fason på den.

Stilsen Sandberg, tack så jättemycket för att du kom hit. Tack.

Tekkpodden presenteres av mobilabonnement fra Happy Bytes.

Bytt du også på happybytes.no.

God jul! God jul! Ha det! Tekkpodden presenteres av mobilabonnement fra Happy Bytes

Aurora Ljungstedt föds den 2 september år 1821 och dör den 21 februari 1908. Hon är kvinnan bakom några av de första svenska skräckromanerna. Pionjären som skrev om dubbelgångare, hemliga gångar och psykologiskt mörkare långt innan vi ens hade ett ord för det.

Hon publicerade sig i följetångsformat och slukades av en bred publik över hela landet. Samtidigt som hennes identitet hölls dold i se sådär 30 år bakom pseudonymen Claude Girard. Innan en förlagsmiss gjorde henne känd.

Välkommen ska du vara till denna veckas essäavsnitt av 100 döda författare. Av och med mig, Anton Honkonen. Och idag ska vi tala om Mats Strambergs val, den svenska skräckens moder och ingen mindre än Aurora Ljungstedt. Nu startar vi. Vinheter!

Aurora Lovisa Ljungstedt föds den 2 september 1821 i Karlskrona som första barn till major Georg Leonard Hjort och Fredrika Elisabeth Alf. Hon växer upp i en familj som värderar bildning och språkkunskaper, lär sig tidigt tyska, franska och engelska och år 1835 flyttar familjen till modens släktgård Krusehof Säteri i Östergötland.

Inte långt ifrån kolmåden.