Essän om Aurora Ljungstedt (1821-1908)

episode

Etthundra döda författare 14 min 1 speaker 5 chapters transcribed

▲ 0

Transcript

jump: chapters · speakers · find in transcript

Transcript

Transcript generated automatically by AI and may contain errors.

Who was Aurora Ljungstedt and what is her significance in Swedish literature?

Anton Honkonen 0:00

Aurora Ljungstedt föds den 2 september år 1821 och dör den 21 februari 1908. Hon är kvinnan bakom några av de första svenska skräckromanerna. Pionjären som skrev om dubbelgångare, hemliga gångar och psykologiskt mörkare långt innan vi ens hade ett ord för det. Hon publicerade sig i följetångsformat och slukades av en bred publik över hela landet. Samtidigt som hennes identitet hölls dold i se sådär 30 år bakom pseudonymen Claude Girard. Innan en förlagsmiss gjorde henne känd. Välkommen ska du vara till denna veckas essäavsnitt av 100 döda författare. Av och med mig, Anton Honkonen. Och idag ska vi tala om Mats Strambergs val, den svenska skräckens moder och ingen mindre än Aurora Ljungstedt. Nu startar vi. Vinheter!

Anton Honkonen 1:25

Aurora Lovisa Ljungstedt föds den 2 september 1821 i Karlskrona som första barn till major Georg Leonard Hjort och Fredrika Elisabeth Alf. Hon växer upp i en familj som värderar bildning och språkkunskaper, lär sig tidigt tyska, franska och engelska och år 1835 flyttar familjen till modens släktgård Krusehof Säteri i Östergötland. Inte långt ifrån kolmåden. Och det är här som Aurora hittar den natur som hon senare skulle skildra surrealistiskt i sina berättelser och den stillhet som gjorde skrivandet möjligt för henne. För Aurora har hon skrivit tidigt i dialog med den europeisk gotisk tradition i och med utgivningen av Hinondes hus från 1853 som bär på tydliga spår av exempelvis brittiska Anne Radcliffe.

Anton Honkonen 2:26

Vilket placerar inte bara Aurora utan också Sverige i direkt relation med den europeiska gotiken och skräcknomantiken. Men vägen dit är inte helt självklar. För redan tidigt anser båda föräldrarna att det är opassande att Aurora skriver som hon gör och hon tvingas därför att...

How did Aurora's pseudonym impact her writing career?

Anton Honkonen 2:50

Att använda sig av pseudonymer. Men år 1846 så gifter hon sig med en Samuel Victor Ljungstedt byråchef vid fångvårdsstyrelsen. Och äktenskapet det blir avgörande för Auroras utveckling. För till skillnad från hennes föräldrar så uppmuntrar maken henne att skriva och hjälper henne dessutom med förlagskontakter. Därmed så kan Aurora skriva anonymt samtidigt som hon använder maken som en sorts manager eller om vi ska prata samtidigt som en litterär agent. Och nu får hon också spridning. Hon publicerar romaner och berättelser i flera tidningar såsom Aftonbladet, Daglig Allihandla, Ny Dagligt Allihandla och Svea. Ja, för som ni kommer ihåg så är det så att romaner vanligtvis sprids just som serieform i dagspress vid denna tid.

Anton Honkonen 3:56

Och det är nu när Aurora börjar få vind i seglen som den pseudonym som ska följa henne i närmare 30 år föds. Nämligen namnet Claude Girard. Ja, faktum är att det är först omkring år 1875 som Auroras identitet avslöjas och då på grund av en miss från förlaget. Men tillbaka till det där med följetångsformen. För under andra halvan av 1800-talet så är följetången den stora masslitteraturens sätt att spridas. Och här är Aurora Jungstedt ett av de stora svenska namnen. Hon skriver för en bred, trogen och stor publik. Godiska motiv och kriminalgåtor och psykologiskt laddade gestalter förekommer nästan överallt.

What themes define Aurora Ljungstedt's writing style and contributions to the Gothic genre?

Anton Honkonen 4:49

Hon arbetar alltså i en tradition som inspirerades både av tysk romantik, fransk sensationslitteratur. Med hennes berättelser, de är alltid rotade i den svenska miljön. Härgårdslandskapen, borgerliga hem, tät skog och det östgötiska landskapet som hon kände utan och innan. Alltså inte helt olika. Likt precis det sätt som författare som Mats Strandberg skriver idag. Här träder också vad forskare som Yvonne Leffler kallar för The Scandinavian Gothic in. Alltså den nordiska varianten av gotik där engelska slott ersätts av skogar, kustlandskap, mörker och folktro. Leffler beskriver hur den skandinaviska gotiken låter naturen och regionens hedniska förflutna bära skräckens symbolik. Och det är precis i denna tradition som Ljungstedt skriver. Ett av de viktigaste dragen i den här nordiska gotiken är blandningen mellan landskap och psyke. Den yttre miljön som speglar figurernas inre tillstånd och det förflutna som tränger sig på i nuet.