Daniel Westman

Det är ett ganska unikt mål det här. Under många år har vi sett rättsfall som har handlat om vilket ansvar de har för det innehåll som kommer från andra användare. Vilka skyldigheter har de att plocka bort det innehållet så att olagligt innehåll inte visas för användarna eller skadligt innehåll.

Nu som du beskrev i inledningen här så har man tagit ett litet nytt grepp och är mer inriktade på själva utformningen av tjänsten. Algoritmerna, vad som visas, vad som premieras, olika mekanismer för att få folk att stanna kvar på tjänsten. Så det är ju delvis ett nytt grepp. Sen kan man diskutera, är det en framgångsrik väg och så vidare. Men det är delvis ett nytt grepp.

Snapchat tror jag bland annat och TikTok har förlikt sig i det här målet. De som är kvar är YouTube, Google och Meta som jag har Instagram och Facebook bland annat. Så det är de som prövar sig i det här målet.

Vad är det då som står på spel? Målet har framställts av experter i USA som kan mer om amerikansk skadeståndsrätt än vad jag kan. Det är principiellt väldigt viktigt och det kan påverka mycket. Men det är klart att de belopp som skulle kunna visa sig ganska enkelt att få skadestånd–

så vet vi att skadestånden är väldigt höga i USA. Vi vet att de här plattformarna har väldigt många användare. Sen måste man i varje fall kunna visa att man har lidit en skada- och att orsaken till den skadan är hur plattformarna har fungerat. Så det är inte jättelätt för alla användare att kräva skadestånd. Men redan en vinst i det här målet skulle kunna öppna för många andra processer- som blir väldigt kostsamma för de här företagen.

Sen kan de naturligtvis förändra sig på olika sätt. De förändras ju hela tiden och de kan fungera på olika sätt. Så det är inte så att de måste lägga ner om man ser att så här får man inte göra. Då förändrar de sig på olika sätt. Men den här stämningen handlar ju om att den här kvinnan säger att hon har blivit beroende. Men kan man alltså göra appar som förstärker beroendebeteende?

TikTok och Snapchat valde som sagt för likning, alltså att de gjorde upp med kvinnan som stämde dem istället för att möta sitt domstol. Varför tror du att de gjorde det? Man kan bara spekulera, men den här typen av processer är ju ganska svåra och det är också en så kallad juryprocess, att det liksom är en jury som bedömer och då kan man känna att det kanske kan vara lite svårare att veta hur det kommer att gå i det här målet. Uppenbarligen så tycker man att

Att sådana här lite mer populära känslomässiga argument kan lättare få framgång i den typen av mål. Man känner väl att vinden blåser lite emot det allmänt. Det här är ju inte det enda målet. Det finns ju väldigt många mål jag har sett och listat i tusentals olika stämningar i USA som pågår just nu. Så det är ju lite grann en trend. De är ju lite grann på defensiven. Det kan vara några förklaringar till det hela.

Då behöver man inte tänka på det som att man slösar bort tiden. Skärmtidsbegreppet har ju stökat till det lite för oss. Man kan ju säga att sociala medier inte är oreglerat. Det framställs ju ofta som att det här är ett laglöst land. Det är ju lite missvisande. Reglering ser ut på olika sätt i olika regioner.

I USA har man haft väldigt lite reglering av internet i allmänhet. Man har sagt att yttrandefriheten går före allt. All reglering av det här är en begränsning av yttrandefriheten som vi inte vill ha. Medan man i Europa också tycker att yttrandefriheten är viktigt och ser de fördelarna. Men man har också sagt att vi måste begränsa och reglera på olika sätt. Ställa krav på de här plattformarna, att de ska motverka risker och göra analyser och ta ansvar för det. Det pågår en hel del arbete kring det nu och tillsyn...

–som EU-kommissionen har mot de stora plattformarna. Ett annat område är behandlingen av personuppgifter. Mycket av det som sker på de här plattformarna– –är styrt av folks data. Vad de har tittat på och visat intresse för. Det används som guld för att utforma rätt annonser– –och marknadsföring mot oss.

Där har vi väldigt hårda regler om skydd för personuppgifter inom EU men som kanske inte riktigt fullt ut tillämpas på ett effektivt sätt mot de här plattformarna. Men genom att ställa hårda krav hur man får använda till exempel ungas personuppgifter för att profilera och rikta viss marknadsföring till dem och så vidare.

Så kan man också påverka det här genom att man inte blir en produkt för annonsörerna som använder utan att man mer skjuter fram användarens upplevelse i centrum och så vidare. Men ett grundläggande problem är ju att vi inte betalar något för de sociala medierna utan de som betalar är annonsörerna och därmed så blir det annonsörernas intresse i första hand som styr.

Och där går ju lagstiftaren in i bilden och där finns det ju redan i Europa till exempel regler om att de här stora plattformarna, de måste ha, vid sidan av det algoritmiska flödet så måste de ha ett annat flöde som inte är styrt på det sättet. Och det ser man ju ofta att de flesta har det, man kan klicka över, ofta är det ju default att det liksom är...

eller i grundinställningen, men sen kan man ändra det. Och det är ju ett exempel på det. Sen kanske inte det funkar när det gäller ungdomar, utan det bygger ju på att den enskilda personen har en drivkraft och så vidare. Men det är ju en liten mekanism, så att säga. Men på det hela taget så har vi egentligen de verktygen som behövs. Det handlar om att få kraft i att genomdriva de reglerna inom EU. För där är ju de stora plattformarna jätteduktiga på att glida undan och göra justeringar och så där.

och att man skulle kunna sitta och försöka jobba tillsammans med det- hur man skulle kunna göra det. Men om de här företagen kan använda algoritmer- för att förutse vårt beteende- kan lagen då ställa mer krav och ansvar på dem? De kan ställa krav på hur den information de får fram om oss- och hur den ska användas- och vilken information man överhuvudtaget samlar in. Dataskyddslagstiftning, GDPR till exempel i Europa-

Där har man inte riktigt likadan lagstiftning i USA och de här sociala medierna utgår mycket från lagstiftningen i USA även om de måste förhålla det till lagstiftningen i Europa också. Men den kräver ju att man egentligen inte får behandla personuppgifter, det är utgångspunkten. Sen måste man ha tydligt stöd för att få göra det och den här väldigt omfattande hanteringen av personuppgifter för kommersiella ändamål som finns idag, den kräver.

skulle jag vilja påstå är inte 100% förenlig med lagstiftningen inom EU. Så där kan man ju ställa krav. Sen kan man ju ställa olika krav på teknikens utformning och hantering av risker och sådana saker framförallt. Där finns det ju någonting som heter Digital Services Act eller DSA som ju är en ganska ny lagstiftning inom EU men som tagit helt nya grepp kring hur man reglerar sådana här stora plattformar där man ställer krav på att de ska...

Göra riskanalyser när de förändrar sin verksamhet och sen försöka hantera de riskerna. Den ställer inte krav på att du måste göra exakt det här. Men när du ska införa nya funktioner som kan riskera till exempel ungas hälsa och säkerhet så måste man göra riskanalys och man måste vidta åtgärder.

Där pågår en del tillsyn nu från EU-kommissionen som är tillsynsmyndighet på det här området. De har inlett tillsyn bland annat mot TikTok för att deras tjänst är beroendeframkallande. Det finns andra sätt att komma åt det här än att stämma dem i efterhand för att de har orsakat en skada. Det kommer att vara väldigt svårt i ett sånt här fall som vi pratar om idag att visa att det är orsaken...