Hampus Hedström

av det här och tycker att man är galen och någon massmördare. Nu har vi ju ändå tagit ett djur. Det är respekten för det. Man tar hand om det. Det ska ändå gå. Och så går folk ändå iväg och köper de här chicken nuggets som är kycklingar som har gått ner i någon jävla mixer dagen efter de föddes.

Och de går liksom och köper någon jävla julskinka som är massproducerade grisar utomlands som någon har gasat ihjäl som man fraktar upp hit full med antibiotika. Det tycker de är rimligare. Bara för att de inte ser det. Jag tycker folks moral när det kommer till djur är jävligt ute och cyklar. Jag tycker att så länge de inte ser problemet så är de helt fine med det.

Nej, då har du helt rätt. Jag tror inte djuret bryr sig. Nej, djuret bryr sig inte. Men naturen bryr sig. Det är ju moral vi pratar om här. Jag tycker det är vettigt att vi kanske ska röra oss bort från kött och massproduktion av det. Är du redo för att bli gammal? Jag antar det. Vadå då? Var du en SVT, Cartoon Network eller Disney Channel kid? Disney Channel kanske mest. Även Cartoon Network.

Jo, jag såg det mycket när jag var liten. Det var the shit alltså. Nej men alltså det var mitt favorit. Alltså jag hade Secco Cody's ljuva hotelliv. Och sedan Secco Cody på båten. Och ja, jag såg på barnprogram tills jag var lite för gammal. Men Hanna Montana. Fan vad det var mitt jam. Alltså jag älskade Hanna Montana. Och jag drömde om att... Ja, jag kanske var fel målgrupp. Men så var det.

Jag drömde om att kanske också ha en peruk. Och bara såhär. Åh nu är jag en popstar. Och så skulle jag liksom leva Hanna Montana life. Och det var lite så jag kände mig när jag gick till skolan. Med min Fedora-hatt. Och min lilla trollkars väska. Och då hade jag precis på morgonen sett på Hanna Montana. Och bara såhär. Nu är jag Hampus trollkar. Och nu är jag det andra rockstjärnelivet. Du du du du du du du. You got the limo out front. Oh oh oh.

Nej, det är sjukt. Man åldras, hörru. Snabbt. Och det är någonting med de här barnprogrammen som sitter så jävla djupt i hjärtat. Att ha de här dåligt dubbade barnprogrammen. När man hör liksom Jackson och farsan och... Milda makaroner, Matilda! Alltså alla jävla konstiga dubbningar som gjordes. Men fan vilket jävla banger barnprogram det var. Görs inte så här idag, anser jag. Du är småbarnsförälder och jag ser vad ni tittar på. Det är så här...

Vet du vad jag ska göra? Nej. Förutom att jag nu har köpt mina nya solglasögon och min nya bil och sådär. Jag har valt lite kanske tveksamma moraliska dilemma under dagen. Jag ska göra någonting som jag tror du har gjort en hel del. Eller det är mitt förakt kanske, jag vet inte.

Jag ska för första gången flyga flygplan. Business. Vad innebär det? Riktig business. Du vet såhär lång flyg på typ 17 timmar. Med en säng, champagne, stor tv. Alltså full business. Varför tror du att jag har gjort det? Det är min känsla bara när du har flugit till Hanoi med alla tjejer.

Som ett tema Och jag ska nu gå från En klassisk Ryanair flygare Sitta längst bak och liksom hålla i mig För guds skull och hoppas att jag landar Till att jag nu ska få flyga liksom Det finaste business Jag kommer inte säga vart Jag kommer inte säga hur Men om x antal, om tre dagar Så kommer jag sitta uppe i luften

Gör du det på riktigt?

Okej, jag kommer göra det här nu ändå Ja, du ska få fria händer Och göra vad du vill, tyvärr Så här är det Att vi har en överraskning Till alla er Vafalslyssnare Ni vet ju om att vi ska ut på en Livepodsturné, eller liveshow Kan vara den enda liveshowen Som går 2026 Och då tänker ni, oj, de här biljetterna släpps på På fredag, den 27 februari Åh, tänk, jag vill ha en biljett Åh, vad kul det hade varit Hampus och Emil ska ju hela landet runt

Bara för er som lyssnar så har vi nu en speciallänk. Den länken fungerar redan nu och klockan 10 idag onsdag den 25 så släpps den här länken upp två dagar innan alla andra. Så två dagar innan alla andra får ni en exklusiv möjlighet.

Och jag hade lite ont. Återigen, det är ingen fara. Men det sitter uppe i halsgropen. Så det är någonting som var fel. Och då säger du till mig, men kolla upp det där. Hampus, gör det nu. Kolla upp det där nu. Okej Emil, nu ska jag faktiskt göra det. Ah!

Det gick åt helvete. Vad då? Inget sjukdomsdåligt. Jag bara misslyckades totalt att kolla upp det. Du har inte gjort det, eller? Jo, men det gick åt fanders. Berätta. Efter vi har lagt på och vi har spelat in podden, då tänker jag att nu ska jag fan vara duktig. Nu ska jag ändå kolla upp det här. Jag ska söka vård. Som herre i snart 30. Kalla mig dum. Kalla mig korkad. Jag vet inte hur man söker vård.

Jag gick in, jag googlade. Hur söker jag vård? Och jag hamnade på en sån här sjuk, konstig privathemsida. Jag bara nej, nej, nej. Alltså vårdcentral. Det är så dåligt. Det där är så jävla dåligt. Att det är så jävla klurigt. Vart är du signad? Jag vet inte. Alltså är jag en jävla agentur här nu? Artist? Vart är jag signad? Och jag kollar så här. Och så hamnar jag på någon akut på någon hemsida. Det här är inte akut.

Ja, och ibland så finns det ett uttryck som är att man måste vara frisk för att vara sjuk. Och det är ju verkligen så. Man måste typ orka med att hantera allt det här för att det ska funka. Nu har ju inte jag tyvärr någon ursäkt. Nu är ju jag hyfsat frisk. Jag är väldigt extrovert. Och jag borde ju ändå kunna navigera det här. Men det borde finnas något enklare liksom.

Men vad gör jag då? Ja, men jag vet ju om att det finns det här 1177. Det är ju ändå någon form av nummer, en vårdguide. Du kan ringa dit. Och så kan du bara prata med dem. Och säga hej, det här är, det här känns det. Vad ska jag göra? Och då säger de typ, ja men sök vård här. Eller du, det är ingen fara. Eller, ja men vi rekommenderar att vara hemma så här. Det är ju ett telefonnummer du kan ringa för att få lite enkel vård. Det är ju bra. Det gick åt helvete. Blir du utskälld då? Hä?

Ingen kritik överhuvudtaget här. Jag tror det här kanske är mitt fel. Men det som händer... Det som händer då är att jag ringer upp 1177. Och jag hamnar i kö och är på samtal så här. 73! Men ja, det är fint. Kommer fram och det svarar en finlandssvensk fin kvinna. Får jag göra dialekten? Absolut, det uppmuntras. Ja, du ringer 1177-vårdguiden. Vem talar jag med?

Och jag försöker vara lugn här. Jag fattar att det är en man som ringer in om bröstproblem. Det låter ju oroväckande. Men jag säger liksom, hej, det är Hampus. Haftar är det typ något halvår och nu har det blivit lite mer. Det gör roligt i matstrupen, slags halsen. Det är inte bröstkorgen långt ner. Det är ingen hjärtattack. Du kan vara lugn. Det sitter högre och hon avbryter mig. Och så är det här.

Ja, då går vi igenom allting. Är du stående? Är du sittande? Svettas du? Andas du? De måste ju kolla, jag fattar det. Är det här en nödsituation eller inte? Grym kvinna. Fantastisk jävla människa. Hon gör sitt jobb. Det är som att komma till en sån här riktig ursjuk syster. Som verkligen säger, nu ska vi se till att du blir frisk.