Johannes Hansen

Med attraktiva lägen i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala har Vasakronan samlat sin erfarenhet och expertis för att forma en modern arbetsplats som imponerar. Här får ni en arbetsmiljö som är noggrant utformad med fokus på ergonomi, ljus, ljud och doft. Allt för att skapa en effektiv och inspirerande arbetslivsupplevelse. Dessutom finns mötesrum för alla tillfällen redo att bokas när du behöver dem.

Flexibla medlemskap med en månads bindningstid så blir det enkelt att anpassa efter era behov. All information hittar du på vasakronan.se slash arena. Tack till Vasakronan för coworking i världsklass.

Ledarskap det börjar när du slutar vänta på att någon annan ska ta ansvar. Min nya bok Tough Love Leadership är ett träningsprogram för ditt ledarskap med konkreta verktyg för att leda även när det är svårt.

Johannes, varför är det så svårt för män att prata om hur de mår? Varför är den automatiska reflexen alltid det är lugnt och jag löser det? Och vad kostar det oss egentligen att fortsätta så? Jag mår bra. Det är bara lite stressigt just nu. Jag är bara trött. Det går över. Nej, jag behöver inte prata om det. Jag löser det själv.

Om du är man och lyssnar och det där kändes pekant. Då är det här för dig. Inte få göra dig mjukare. Eftersom du verkar hata det. Inte för att ta ifrån dig din drivkraft. Eftersom du går till banken på den. Utan för att du ska förstå mönstret du lever i. Som du förstärker och vad det gör med dig. Vilket pris du betalar.

För tre av fyra självmord i Sverige är män. Inte för att män är svagare. Låt oss inte gå in där. Den där tävlingen om vem som mår sämst är bullshit. Så släpp den. Det här avsnittet handlar om att män mår dåligt i tystnad. Män som levde. Som fungerade. Som presterade. Som låg.

Tills de inte gjorde det längre. Och få, om ens någon, förstod varför. Och där har vi problemet. För låt oss vara ärliga. Det här handlar inte bara om de extrema fallen. Även om de blir en stark symbol. Fylld med mycket sorg. Det handlar om dig som fungerar. Som jobbar. Som tränar. Som tar ansvar.

Men som är trött på ett sätt som sömn inte löser. Som är irriterad utan att veta varför. Som känner att någonting är fel.

Men inte kan sätta ord på det. Och när någon frågar hur du mår. Så svarar du. Det är lugnt. Det där är inte ett svar. Det är ett skydd. En strategi. Den manliga modellen. För hälsa. Vi måste prata om modellen. Som ser ut så här. Känsla. Ignorera.

Men la allt på hög. Och du gjorde likadant. För känslor försvinner inte för att du ignorerar dem. De lagras. I huvudet. Och framförallt i kroppen. Och när de lagras tillräckligt länge. Så börjar de visa sig på andra sätt. Som kortstubin. Distans. Cynism. Prestationshets.

Likgiltighet. Och smärta, verk och dålig sömn. Det är depression i maskulin kostym. Det vi män kallar styrka är ofta rädsla. Rädsla för att tappa kontroll. Rädsla för att bli sedd som svag. Rädsla för att öppna något du inte vet hur du ska hantera.

Och ja, det är begripligt. För ingen lärde dig hur man hanterar tunga känslor. Du lärde dig hur man levererar trots dem. Inte alls hur man bearbetar dem. Du kan optimera sömn, kost och träning. Och ändå bära en inre tyngd som inte släpper. För du försöker lösa ett emotionellt problem med prestationsverktyg. Och det fungerar inte.

De flesta män som mår dåligt, de gråter inte öppet. De blir rastlösa. De jobbar mer. Scrollar mer. Dricker lite mer. Drar sig undan lite mer. Det fungerar. Men de lever inte. De väntar på nästa milstolpe. Nästa semester. Nästa löneökning.

Som om livet ska börja sen. Men livet pågår nu. Du fick aldrig verktygen. Du lärde dig köra bil. Du lärde dig ditt yrke. Och du lärde dig hur man presterar. Men ingen lärde dig hur man identifierar sorg. Hanterar skam. Uttrycker rädsla. Och ber om stöd. Så du står där med ett inre tryck utan manual.

Och din lösning blir tystnad. Det är inte konstigt. Men det är heller inte hållbart. Så låt oss därför prata om vad riktig styrka är. Det är inte att bära allt själv. Det är att kunna säga jag har det tungt. Inte för att bli räddad. Utan för att vara ärlig. Och det kommer kännas konstigt. Det kommer kännas ovant. Det kommer kännas fel. Det kommer kännas fel.

Men det är din träning. En mental styrka är inte från varav känslor. Det är förmågan att kunna möta dem. Utan att fly. Så hur börjar du? Du behöver inte ringa en terapeut imorgon. Du behöver inte göra ett känslomässigt utspel. Du kan börja här.

Nummer ett. Identifiera dina varningssignaler. Blir du mer irriterad, sover du sämre och drar dig undan. Se då mönstret tidigt. Nummer två. Skapa ett enkelt språk till att börja med. Jag har en tung period. Det räcker. Nummer tre.

Välj en person. En. Säg, jag vill bli bättre på att prata om hur jag mår. Det är ett statement av mod. Nummer fyra. Sluta ljuga för dig själv. När du tänker, det är bara stress. Fråga, är det sant? Eller är det här min försvarsmekanism?

För nu kommer trycket. Du kan fortsätta så här. Restera, leverera och le. Men låt oss också vara brutala. Hur länge? Hur länge tror du att kroppen accepterar att bli ignorerad? Hur länge tror du att relationer håller om du aldrig är känslomässigt närvarande?

Hur länge tror du att dina barn inte märker att du är frånkopplad? Du kanske tror att du skyddar dem genom att bara vara stark. Men barn behöver inte en felfri pappa. De behöver en lekande, levande, närvarande pappa. En pappa som kan säga att jag hade en tuff dag och fortfarande stå stadigt. Om du har en son, han kopierar dig.