Lotta af Klercker

speaker

54 appearances 1 recordings 1 series first heard Dec 2025 last heard 20 Dec

Lotta af Klercker’s voice in public audio — every appearance, attributed to the second.

Trend

recordings per month · last 12 months

Recordings per month over the last 12 months — 1 in all, peaking in Dec 2025 with 1.

Appearances

newest first · ▶ plays the moment

Spanarna - Jakten på det hälsosamma samhället · Komplexa system, Välvilja och Riskabel donation · 20 Dec 2025 podcast

Och det var så att årets rapport fokuserar på välvilja eller godhet. På engelska heter det benevolence. Vilket är ett ganska fint ord faktiskt. Får vi se här då om det fortfarande funkar fint för jul. Och med underrubriken på den här rapporten som heter Caring and Sharing.

Och då var det väl det att vi kan väl börja med att konstatera att vi faktiskt har blivit mycket bättre på det här än pre-pandemiska åren.

Och det var uppenbarligen så att under pandemin så fick vi vanan att hjälpa andra människor. Vi började göra det och det står sig. Så det är väl bra. Så det är vanligare att göra goda gärningar. Men en annan perspektiv som var intressant som de tog upp i rapporten är den att det behöver faktiskt inte vara

upplevd vänlighet. Alltså så att säga, någon behöver inte nödvändigtvis vara snäll mot mig utan det är bara tilltron till människornas inneboende godhet räcker för att människor ska känna sig lyckliga.

Och då kan det till exempel vara sånt som att dela måltider med varandra också. Att det är nymyndigheten som kommer där men även den samvaron som är det. Och det tänkte jag det är ju faktiskt någonting som jag hoppas i alla fall att alla vi, vi tre vet ju det men att även våra lyssnare ska göra då att få dela måltider med varandra. Och det var intressant för att det är

det ska man inte förakta för det har tydligen lika stor effekt som arbetslöshet och låg inkomst har som har negativ effekt alltså vad det gäller förhälsan och välbefinnande så att

Ja, arbetslös och låg inkomst på den negativa sidan och att dela en måltid på den positiva sidan. Det är ju en ganska liten insats och faktiskt väldigt trevligt. Jag kommer ihåg, nu spår jag ju från mitt manus, men det var väl en rolig grej. När jag bodde i Flugstad, när jag var student i Uppsala, måste det väl ha varit julen 94, då...

Då vet jag att då var det en korridorstudent där. Han var säkert från Kanada. För det var väl därför jag tog med honom. Och han hade ingenstans att ta vägen på jul. Så då vet jag att då ringde jag till min mamma. Och så sa jag det. Hej det är en kille här i min korridor. Han har ingenstans. Han kan väl komma ner och äta julbord med oss. Och det fick han. Så det var väldigt trevligt.

Men om vi går tillbaka till min familj så är det ju så här. Jag är ju faktiskt uppvuxen i en familj som alltid har ätit middag ihop. Och det har jag med mig även nu i min egen familj.

Så att, och vilket gör den att vi kan äta middag vid alla möjliga konstiga tider för när träningar är slut och sådana saker. Men vi försöker att inte dela upp oss allt. Inte för många dagar i veckan utan vi har det. Och det är ju faktiskt liksom samtalet och när mobilen är borta då då. Men att man blir sedd och bekräftad och faktiskt känner tillhörighet. Och det är några av de sakerna som är viktiga då i samband med att dela måltid.

Så fanns det faktiskt även ett kapitel i den här World Happiness Report som handlade om storleken på familjen. Vad som är optimalt. Och då sa de att hushåll med fyra till fem personer är de som är lyckligast. Och som sagt, vi har ju pratat om det här flera gånger. Att samvaro funkar som ett skydd mot negativ stress och sånt där. Mot effekten av negativ stress. Så att...

För många barn, för stor familj då blev det tungt och oftast var det kopplat till ekonomiska situationer och för små familjer och framförallt ensamhushåll var ju verkligen en riskfaktor i det här.

Men jag tänker den att nu har vi ju jul så nu har vi möjlighet att ha stora samlingar med vänner och släkt. Jag ska ha 20 pers på kalkonmiddag på en annan dag. Det är nog viss stress kombinerat med detta även om det är helt underbart. Men även i rapporten så kommer man fram till att subjektiva upplevelser om att vara nöjd med livet och känna tillit spelar mycket större roll på hur vi röstar än traditioner och social klass.

Så att jag vet att Björn du har ju faktiskt spanat jättemånga gånger om det här då. Och att låg tillit leder till polarisering och antietablissemangsröster och sånt där. Så att i den här lite spretiga spaningen så tänkte jag plocka russinen ur lussebullen. Eller kanske flera, eller så har jag kanske gjort det. Jag har plockat russinen ur Björns spaningar under året här nu då.

Så jag önskar oss allihopa några saker inför jul. Först ska vi göra som Balou och vara nöjd med allt vad livet ger. Så ska vi samla många vänner och familj hos oss runt i jul. Och så ska vi bjuda på mycket mat. Vi ska ge presenter till varandra och vi ska skänka till välgörenhet. Och sen ska vi lita på att...

Till exempel skulle man vara ensam så tycker jag att man också ska ha en tillit till att folk faktiskt har plats vid julbordet. Vem har inte jättemycket rester över? Så är det så att du sitter där ensam, våga fråga. För jag tror säkert att många mer än gärna bjuder in till sitt julbord.

Och jag tänker att den tilliten som vi kan visa här när jul kanske kan få en och annan att inte rösta på SD i höst. Och det om något vore väl ändå en godgärning. Så att ät tillsammans och min sista är så här våga tramsa. Så att lek några knäppar lekar också för det förlänger också livet. Så det var min aning.

Björn, vad tänker du? Lotta tänker också så hon vill komma in emellan. Du får en replik Lotta. Jag tänkte bara säga den. Vi konstaterade i helgen att den enda lägerelden som finns numera det är sport. För det är den enda grejen man tittar på i realtid samtidigt. Om man tar liksom sånt till hänvisning till det du sa Magnus. Jag håller med, där har vi något som är. Men det går ju också att se efterhand numera.

Jo, men det var det. Jag skulle säga det Magnus. Det är ju så här, två kommentarer också till din. Den ena är ju det här att det är en internationell rapport. Så att det är liksom så familjestorlekar. Det är ju ganska blandade. Det var inte så nödvändigt att det var tvungen att vara mamma och pappa två barn. Utan det kunde ju liksom lika gärna vara en mormor eller någonting sånt där. Det handlar lite grann om hur många som fanns. Och apropå att få plats och utrymme och få uttrycka sig. Att är de för många så...

Så var det lätt att dra sig undan. Men sen så tror jag den. De yttre faktorerna säger att vi borde vara lyckliga. Men man ser ju på de här frågorna. Upplevelsen av lycka är ju inte riktigt lika stor i Sverige. Det är den ensamheten och just med tillitsfrågan. Och jag tycker att där ser vi ju polariseringen och hela...

Showing 21–40 of 54 · page 2 of 3