Magnus Lejelöv
speaker
45 appearances
1 recordings
1 series
first heard Dec 2025
last heard 20 Dec
Magnus Lejelöv’s voice in public audio — every appearance, attributed to the second.
Trend
recordings per month · last 12 monthsRecordings per month over the last 12 months — 1 in all, peaking in Dec 2025 with 1.
Appearances
Jag önskar att de som lyssnar på det här kan föreställa sig att Lotta ändå har klätt sig julfint och pyntat sig själv. Det är jättebra, vi är glada för det. Magnus, hur pyntar du dig själv inför julen? Just idag sitter jag i en hoodie och en keps. Noll julfin överhuvudtaget. Jag känner mig lite trött, har lite ont i fot. Lite gnäll, gubbgnäll är sådär. Men så kan det vara, annars är det ganska bra. Du hade väl julbord igår va? Var det inte så? Jo, absolut.
Och det är dessutom inte sant. Det är dessutom sånt som är baserat på statistik som inte stämmer. Men jag tror Fergie Time är mer korrekt. Sen finns det ju liksom Juventus-tiden som var att domaren la på så mycket tid som behövdes för att Juventus skulle vinna. Det finns fortfarande. Men det är Real Madrid och Liverpool som har det. Och då hejar jag ändå på Liverpool. De stora lagen har oftast lite bra extra tid.
Intressant statistik. Här är ett mysigt statistikområde. Hörrni, på tal om statistik. Hur många tror ni dör av ormbett i några av världens länder? Jag ska berätta. Vi kan ta några länder. Hur många per år dör i Kenya av ormbett?
Jättebra gissning. Det är tusen pers i Kenya. Men vi tar ditt land. Australien, Lotta. Om det dör tusen i Kenya, hur många dör i Australien på råd av ormet? Fast jag tror inte att de dör lika mycket. Där kanske det är 250. Där har de ju ändå tillgång till vård. Så det kanske till och med är något färre. Men de har ju helt sjuka ormar där. Jag tror också att det är färre. Två. Oj! Oj!
Då tar vi den som nu får ni inte tänka att nu har nog Magnus tänkt någon som ska mycket. Så tänk indien. De har ju såhär kobler och grejer. Ja, precis. Fan vad svårt det var. Ja, men okej då. Men säg också tusen plus då. Kan det vara. Fler än Kenia.
58 000. Vi ser dem ju ganska många. Tvåan på listan, Bangladesh, hade 6 000. Så det var dramatiskt att det är indier. Från 58 till 6. Om det är Bangladesh och indier så känns det som att det har med arterna att göra.
Sen var det mycket afrikanska länder. Jag tror Lottas poäng också med vård finns där och hur många som bor. Det var bara Instagram kom en lista så jag tänkte jag får ta en sån. Jag ska bara en liten hälsning till dig Magnus från en trogen lyssnare. Min mamma som tycker att hon har fått lära sig massor med spännande saker kände jag att vi började med en quiz. Sådär.
Du beställde den här veckan skulle jag vilja nominera Donald Trump som veckans modigaste. Han skulle ju kunna uppklädsvisas i många olika kategorier. Veckans idiot, veckans sår. Varför valt ni just den här kategorin? För att den här veckan så har han, trots att de värdat några ögonen på honom, trots den roll han har så stämmer han BBC på 93 miljarder kronor för missvisande redigering av tal inför storningen av Kapitolium.
Det är både orimligt och korkat. Men det krävs ändå lite mod för att mitt i det här klämma ur sig en stämning på 93 miljarder mot en mediaaktör. Med tanke på att Sur runt BBC så har han väl vittring. Exakt. Det finns massa bakom och massa tankar. Men det är inte vem som helst som gör så.
Nej, men den här var ju helt rätt. Det var lite som den som togs förra veckan, fast inte från oss. Här kommer Magnus quiz nästa vecka. När det uppstår en dramatisk händelse, hur många procent tar upp telefonen och hur många ingriper med civilkurage? Ni tror att jag bestämmer här? Det är Instagram som bestämmer vilken quiz det är. Det har inget med mig att göra.
Snyggt, nu blev den här ganska spretig på ett bra sätt. Vad glad jag blir. Vi har något. Vi kan leva upp till det i spaningarna sen. Med tanke på att vi alla har marinerat våra spaningar i ett extra tid. Förra veckans specialavsnitt som vi ändå hade när vi hade Kristina här.
Ja, det är kul det här. Man reflekterar kring något, skriver några stöd och sen plötsligt så här, fan det var ju en halv vecka sedan jag gjorde det här. Jag undrar vad jag har skrivit. Jag har inte ens tittat på mitt kan jag säga. Så det kommer bli jättespännande att se vad jag kom fram till för en vecka sedan.
Jag hade tänkt att sno en spaning den här veckan. Eller snarare referera till en spaning om Trafikverket. Där det släppts en rapport från Karlstad universitet om hur systemvärdskap kopplat till Trafikverkets arbete kan kopplas till sjukvården. Och det är inte så att rapporten kopplas till sjukvården men det är en annan person på LinkedIn som har gjort det. Så jag tänkte att här fanns det liksom läge att göra någonting.
Rapporten introducerar ett ramverk för systemvärdskap utformat för att skapa förutsättningar för att samverka i komplexa ägarlösa tjänstesystem. Den här systemen kännetecknas av att ingen enskild aktör har full kontroll eller ansvar för helheten vilket gör samarbete och kollektivt ledarskap avgörande för att möta de uppstående.
utmanar er som uppstår. Det här är sånt som jag går igång på och när vi tittar på ett område som man kan lära sig något av i vår bransch och till min glädje har Rickard Frobell som har en bakgrund i det skanska ekosystemet och med kopplingar till Lunds universitet och Region Skåne redan gjort den här kopplingen. Så jag citerar lite från hans inlägg på LinkedIn som jag inser att jag själv förmodligen hade kunnat skriva i något slags dystert läge så därför tänkte jag att man kan låna lite av hans barn för jag tyckte han hade väldigt goda tankar.
Varför fungerar inte omställningen till nära vård? Trafikverket har finansierat svaret. Han skriver så här. Det kan låta lite märkligt men ibland kommer de mest värdefulla insikterna om vårdens systemförhör från helt andra sektorer. Som att Trafikverket finansierar sin forskningsrapport för att förstå just nära vård. Värdskap under ledning av ägarläsarsystem borde vara obligatorisk läsning för alla som fattar övergripande beslut i omställningen till nära vård.
Rapporten beskriver vad som händer när inget organ har ansvar för helheten, när lagstiftningar och ekonomiska logiker drar åt olika håll, när aktörer optimerar sin egen del och inte systemet, när styrningen saknar en gemensam struktur och när ingen har mandat att driva förändringar i gränserna.
Det är helt enkelt en klockren beskrivning av systemet som omgärder och innesluter nära vård. Det här är alltså inte mina ord. Rapporten slutsats till lika enkel som OBQM. Ägarlösa system förändras inte av sig själva. De kräver en särskild struktur, ett systemvärdskap som håller ihop aktörerna och bygger dem system som ingen annan aktör kan skapa ensamt.
Det är intressant att vidare, nu är det jag som pratar så vi blandar lite röster. Det är intressant att vidare att läsa kommentarsfältet. För det här är ju som att läsa Aftonbladet-artikel fast på LinkedIn-nivå. Där är det inga riktigt spår där. För det är en fördel när det är ett ganska seriöst ämne.
Trots vissa försök från en viss göteborgsläkare. Men kloka individer pratar om bristerna på mod och bristerna på eftertanke. Bristerna på systemkunskap. Och reflektera kring vad vi kan och borde göra. Jag tror ju som vanligt inte att någon försöker göra något dåligt med flit. Men jag tror att vi ibland tenderar att ha en övertro på övergripande strukturer och visioner.
Showing 1–20 of 45 · page 1 of 3
Next →