Patric Friberg

Och det är rätt intressant det där att många tänker så här kanske att jag vill göra saker på ett nytt sätt och så bara börjar man ändra på lite saker på måfå liksom utan en speciell planering eller struktur kring det liksom. Man bara börjar lite på känsla och inspiration liksom. Ibland kan det fungera men ofta fallerar ju det när det inte är planerat liksom.

Men vad tänker du Jenny om att ha mer fokus på att starta och mindre fokus på att göra det perfekt?

Ivar liksom. När man har nya beteenden man vill få in. Och så börjar en eller några fallera. Så det är lätt att allting bara rasar ihop. Man ser också bara. Man lägger fokus på det som inte gick bra.

Ja, och då börjar det kännas som att okej det här går inte, det funkar inte och så får man en dålig känsla och så tappar man liksom hela drivet. Och rätt vid det så är det ingen av ens beteenden som fallerar. Eller ingen av ens beteenden som fungerar utan allting bara fallerar liksom. Så att det kan också vara ett sätt att hålla igång ens energi och driv liksom. Att vi fokuserar på att starta men inte att göra allting perfekt.

Om vi då tänker att man har en lång rad beteenden som man vill göra. Det är träning, det är städning, det är saker på arbetet. Det är kanske mindfulness och det att göra aktiviteter med barnen. Och så har man då tänkt igenom en viss ribba man vill ha för allt detta som är ganska hög.

så kan det bli oerhört krävande vissa perioder när man är lågmotiverad eller man inte har förmågan att pressa sig själv. Men om man då ersätter det med startfokus, ska vi berätta lite hur livet skulle kunna se ut då när man ersätter prestationsfokus, hålla ut fokus med startfokus? Absolut, berätta lite.

Och då kan vi ju tänka då att liksom alla de här sakerna som vi vill göra. Att vi tänker igenom ganska noga när det ska göras och hur det ska göras. Så vi har en vanestruktur på det. Att vi liksom...

Tänk exakt när ska vi träna? Vilka är omständigheterna när vi ska iväg på ett träningspass? Och vad är startsignalen? Exakt vilka dagar är det? Exakt vilken tid på dagen eller exakt efter vad som har hänt ska man iväg? Det kanske inte är så att man ska träna exakt 17.00 utan det kanske är att man ska träna efter familjen har ätit sin middag.

Och den tidpunkten kanske är lite olika från dag till dag men det är ändå en väldigt bestämd kontext efter tallrikarna är bortplockade då är det träningstags. Det är ändå väldigt specifikt även om det inte är en tid så att en kontext kan vara antingen ett klockslag eller det kan också vara beskrivet efter en viss situation liksom.

Det kan vara direkt efter man har kommit hem, även om man kommer hem vid olika tider. Det kan vara efter maten, även om man äter vid olika tider. Men det är alltid vid samma situation. Och sen så bestämmer man då en exakt startsignal. Vad är det sista man gör innan träningen drar igång? Och då har man bestämt kontexten för beteendet. Och då startar man.

Har man då en dålig dag så gör man inte fullversion av sitt beteende. Ska man köra 12 sets styrketräning i vanliga fall och man verkligen inte känner för det, inte har tiden, inte har lusten, man känner sig svag och trött. Då sänker man ribban så mycket som man behöver för att någonting ska bli av men man måste starta som planerat.

Men fördelen med att göra på detta sättet är att när man gör det exakt likadant så för varje gång som man upprepar det i samma kontext så ökar också automatiseringsgraden. Att det blir lite lättare. Att man får ett flow i att ha repeterat ett visst antal gånger som gör att ribban sänks när man ska starta.

Och i praktiken betyder det att man behöver mindre motivation, man behöver mindre disciplin för att starta eftersom man har gjort det ett stort antal gånger tidigare så att man gör det på...

Ett vanligt uttryck är att man säger att man gör det på ren rutin. Och det betyder ju att det är lättare än att starta när man inte har vanan igång. Och om man då har olika tidpunkter då blir det lite mer som att varje träningspass är som första gången. För att du har liksom inte summerat upp ett visst antal starter som gör det lättare att komma igång helt enkelt.

Och det är det ena skälet och det andra skälet är att när man gör det vid olika tillfällen så har man inte vant sin omgivning heller vid att man ska iväg vid den tiden. Så då kanske det kräver en större planering att man ska stämma av saker med familj och med barn och med vänner och så för att kunna komma iväg en viss dag. Det blir en större planeringsinsats liksom.

Som tar tid och energi och som gör det svårare att få till det helt enkelt. Så har man fasta tillfällen så får man automatisering som underlättar starten och som avlastar disciplin och motivation. Och man kan också göra mer generella planeringar med familj och vänner som vet att man alltid är upptagen till exempel eftermiddagen varje måndag och onsdag till exempel.

Exakt. Och där kan man ju nästan säga att man har etablerat en vana att skjuta upp. Man får en tanke på att gå och träna och ens omedelbara respons blir att jag behöver inte ta det idag så jag kan ta det imorgon. Och då gör man det varje gång. Så att vanan är att varje gång man tänker på träning så tänker man på att man ska ta det vid ett senare tillfälle.

De är kompromisslösa med att man ska göra träningen till punkt och pricka men man är beredd, eller man tvingas egentligen till att skjuta upp när man gör det. För att vissa dagar förmår man inte komma iväg helt enkelt. Så är det för alla nästan. Så att vad man kanske istället ska vara kompromisslös med det är att man ska starta träningspasset varje gång.

Som man har planerat att göra det. Men att man får kompromissa istället med innehållet. Precis. Jag tänkte ju säga att oftast är det ju inte innehållet som är ett problem sen. Utan det är ju just att starta som är problemet för många. Det är det. Jag leker med tanken att man liksom tränar varje dag som man kommer ifrån jobbet före klockan sjutton till exempel.

då är det träningsdagar och att det sker de flesta veckor tre gånger. Så det är kontexten liksom. Då går man alltid och tränar. Och så antar vi då att man kommer från jobbet i tid före sjutton en dag när man är väldigt, väldigt trött och stressad och verkligen inte känner för att träna. Och då skulle man med det felaktiga fokuset tänka då att okej, idag så känner jag att jag inte får med mig själv att träna så som jag har planerat. Så jag hoppar över i dag.