I veckans avsnitt funderar vi på vänsterpopulism, ett par veckor efter att högerpopulismen vann valet i USA. Karin har fått dille på en ny, konstig politiker i Tyskland. Sahra Wagenknecht är kvinnan som på kort tid byggt ett anti-elitistiskt parti, döpt efter sig själv. Kärnväljarna består främst av arbetare, lågutbildade personer och personer med invandrarbakgrund, grupper som vänstern ständigt gnäller över att ha förlorat. Wagenknecht kommer från ett traditionellt vänsterhåll, men många av hennes värderingar är konservativa. Hon hatar cykelbanor och förespråkar en stram migrationspolitik, samtidigt som hon riktar stark kritik mot Israel och vill ha lägre energipriser. Flera framgångsrika politiker ritar numera sina egna politiska kartor utifrån väljarnas triggerpunkter och framförallt högern har lyckats identifiera dessa. Medan de bygger populistiska, politiska allianser haltar amerikanska liberaler och europeiska socialdemokrater långsamt efter. Varför då? När våras det egentligen för vänsterpopulismen? Är tyska Sahra Wagenknecht ett exempel på den? Vilka populistiska förslag går Tone till val på? Och så blir det tjafs om Richard Jomshof.

Ask this episode

“What did the council decide on item 42?” — answered with the speaker and the moment.

Transcript

Related