Sveriges relation till Kina har alltid präglats av en asymmetri där det svenska intresset alltid varit större än det kinesiska. När det svenska intresset för Kina antog utopistiska mått på 1700-talet utmynnande det i det så kallade kineseriet med stort intresse för kinesiska varor och byggandet av kinesiska paviljonger. Relationerna med Kina har alltid varit grundade i handel. Och förståelsen har ofta varit bristfällig med roliga exempel som Nils Mattsson Kiöping som på 1650-talet skrev en bok som hävdade att den kinesiska muren var riven och att mongolerna störtat Mingdynastin. I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson som är docent i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Möten i monsunen – Sverige och Kina genom tiderna.Poltavafången Lorenz Lange blev i början av 1700-talet rysk resident i Kina och det första västerländska ackrediterade sändebudet dit. Han fick flera audienser öga mot öga med kejsaren och blev senare såväl tsarrysk konsul som underrättelseagent i Kina.Det svenska ostindiska kompaniet bildades 1731 och gjordes 132 expeditioner fram till 1806, vilket skapade en ny svensk “köpmannaadel”. Denna period sammanfaller med det så kallade kineseriet i Sverige och delar av Europa i mitten av 1700-talet. Nu blev importerat porslin en ny statussymbol, liksom te och det kinesiska inflytande märktes även i allt från konst till musikalisk komposition.Bild: Faktorier i Kanton I Kina med dansk, spansk, amerikansk, svensk, brittisk och nederländsk flagga från 1820. Okänd konstnär, public domainMusik: China Spirit av Gushito; Soudblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ask this episode

“What did the council decide on item 42?” — answered with the speaker and the moment.

Transcript

Related