Krig, sjukdomar och epidemier hör ihop. Under den största delen av krigets historia har sjukdomar skördat långt fler krig än strider. Orsakerna var många. Dålig hygien och svagt utvecklade kunskaper om bakterier och sjukdomars spridning tillsammans med små möjligheter att rädda de som sårats var de främsta orsakerna. Dålig mat och otillräckligt mycket mat var ett av de främsta skälen till sjukdomarna. Men varför dog då många även under 1900-talet då kunskaperna var bättre?I 12 avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved ett tema som rör alla krig. Aktualiteten i corona-epidemins spår är påtaglig. Därför ägnas en stor del av avsnittet åt spanska sjukan och dess konsekvenser under första världskrigets slutskede. Frågan är om spanska sjukan faktiskt påverkade krigsutgången. Viruset som skulle komma att döda miljoner människor över hela världen spreds inte minst i västfrontens skyttegravar. Det vara bland de tätt sammanpackade soldaterna som epidemin fick fart och faktiskt till och med blev ännu farligare genom mutationer. Hade spanska sjukan blivit så omfattande och farlig utan kriget kan man fråga sig. Den tyska våroffensiven 1918 kan ha påverkats av sjukdomsutbrottet – men hur mycket? Går det att säga att spanska sjukan knäckte den tyska krigsinsatsen sommaren 1918? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ask this episode

“What did the council decide on item 42?” — answered with the speaker and the moment.

Transcript

Related