Jag har frisktandvårdsavtal. Tandvård = vård av tänder. Friskvård = sådant man gör för att hålla sig frisk. Avtal = kontrakt/överenskommelse.Det är ganska enkelt. Jag betalar en avgift per månad. För det får jag det mesta av grundläggande tandvård jag behöver. Jag kallas till tandkontroller vartannat år ungefär. Jag kan få vanliga behandlingar och akut tandvård gratis. Det fungerar lite som en försäkring. Beroende på ens tandstatus kan man få betala olika mycket i månaden. Avtalet är kopplat till en klinik. Man kan byta om man vill. Dags för ett stickspår.Stickspår 1Nu ligger min klinik på Gibraltargatan. Det är ganska centralt. Men tidigare gick jag till klinken på Guldheden. Det var området där jag växte upp. För några år sedan lade kliniken ner. Tills dess valde jag att vara registrerad där. Det var en möjlighet att återvända till min barndoms område. Det blev en liten nostalgitripp.Kliniken låg på Dr Fries torg. Mitt på torget står en skulptur som heter Fisken. Det är en abstrakt fisk av metall. Som barn fascinerades jag alltid av den abstrakta formen. Ett tidigt minne av konst.Här ligger fortfarande mitt första bibliotek. Där brukade jag leta böcker som tonåring. Psykologihyllan var spännande. Här lånade jag en kort bok av Freuds lärljunge Alfred Adler. Den handlade om makt som mänsklig drivkraft. Den påverkade mig nog. Jag läste den på min enda resa till USA. Men det får vi ta någon annan gång. Precis bakom biblioteket låg tandläkarmottagningen. Det var trivsamt att återvända till det där torget. Här bodde en av mina första förälskelser Viktoria. Några hundra meter bort låg min lågstadieskola och mitt dagis. Här fanns den första pizzeria jag någonsin blev medveten om. Min första godisaffär låg här. Och min kompis bodde på gatan bredvid. Nostalgi som sagt. Men nu får jag hitta en annan anledning att komma hitEn riktigt bra tandläkareJag kommer till Gibraltargatan i sista sekund. Mer om det senare. Jag klickar in mitt personnummer i incheckningen. Direkt sticker en blond kalufs (en man med blont hår) ut huvudet med dörren: ”Är det Karl kanske?”. Jag ursäktar min försening med problem med spårvagnen. ”Jaja, så kan det vara ibland”, svarar han lakoniskt. Han har en dialekt som inte känns storstad. Kanske någon mindre ort i närheten av Göteborg. Den understryker hans milt stoiska realism (stoicismen handlar mycket om att acceptera verkligheten som den är, inklusive försenade spårvagnar).Tandläkaryrket har en moralistisk sida. Besöket inleds med ett antal frågor om min livsstil. – Hur ofta borstar jag tänderna? – Två gånger i veck… nej två gånger om dagen. Han skrattar till.– Använder du eltandborste eller vanlig? – Vanlig.– Rengör du mellan tänderna?– Nej, jag använder inte tandtråd som ni brukar säga till mig. – Vad dricker jag när jag är törstig ? – Vatten– Hur ofta äter du sötsaker?–Det beror på hur ofta kollegorna tar med något. 1-2 gånger i veckan. – Så du är ingen godisgris då alltså. Och du snusar? Det läste han i journalen.– Nej inte sen något år tillbaka. – Aha, så du har slutat alltså. – Nja det får vi se men just nu i alla fall. Man ser ett smil skymta på hans läppar.– Och några andra problem med munhälsan? – Jag har varit harklig i 20 år men det tror jag inte ni kan hjälpa mig med. Jag har frågat läkare också men det verkar inte finnas något att göra.– Nä, vissa saker får man leva med. Där kommer den lakoniska realismen igen.Sen börjar han göra sina tandläkargrejer. Han lutar tillbaka stolen. Han undersöker tandköttet med en spetsig liten krok och en tandläkarspegel. Han säger mystiska ord till tandsköterskan som skriver i journalen. Jag ska inte gå för djupt i detalj men slutsatsen var att allt såg okej ut. Sen fick tandsköterskan ta bort lite tandsten. Hon var uppenbart inte så erfaren och fumlade lite. En smula gulligt. Måste vara jobbigt att peta i folks munnar innan man är helt säker på vad man gör. Och så vore det bra om jag använde tandtråd.– Men jag ska inte tjata på dig om det inte hjälper. Du kanske använder det en vecka och slutar sen ändå.– Och det ser inte ut som det är någon tandlossning på gång?– Nej, inget att oroa sig för. Du kanske är en av de lyckligt lottade som får behålla tänderna utan att använda tandtråd.(Bonusfråga: använder du som läser tandtråd?)Innan jag går lyckas han säga “så kan det vara” än en gång men jag minns inte som svar på vad. Han var så avslappnad och trevlig att jag kanske börjar använda tandtråd bara för det. Visst är det viktigt med trevlig och empatisk vårdpersonal?Stickspår 2Det här var första gången jag tog en Voi. Eller en Ryde egentligen. Spårvagnen var sen som sagt. Jag skulle inte hinna promenera. Så jag laddade ner två appar och hittade en ledig elsparkcykel.Det var första gången jag använde en sån. Jag hatar elsparkscyklar ur djupet av mitt hjärta. Det verkar vara kapitalismens sätt att tjäna pengar på att släppa loss de yngsta och mest omdömeslösa trafikanterna i trafiken utan fallskärm. Jag är livrädd för folk som kör elsparkcykel, särskilt ungdomar. Jag vill absolut inte stötta den här förkastliga verksamheten. Men det var bara att bita i det sura äpplet (acceptera den negativa situationen). Jag ville inte missa min tandläkartid.Cykeln gick väldigt fort. Jag var väldigt försiktig med gasen. Jag måste ha sett ut som en gammal farbror. Jag körde väldigt försiktigt. Men jag hann som sagt i tid, nästan.Tandvård är viktigtJag vill avsluta det här med ett tips. Jag vet att tandvård är väldigt viktigt för hälsan. Det kan påverka många delar av vårt välmående. Vissa har oturen att vara rädda för att gå till tandläkaren. Man kan inte hjälpa det. Man får starkt obehag och ångest av undersökningar och behandling hos tandläkaren. Det kallas tandvårdsrädsla (lärde jag mig precis). Ett mer folkligt uttryck är tandläkarskräck.Grejen är att både barn och vuxna kan få hjälp med det här problemet. Det kan vara speciellt viktigt att veta om du är förälder och har ett barn med tandvårdsrädsla. Det finns hjälp att få. Tänderna ska hålla hela livet.Läs mer om tandvårdsrädsla för vuxna, barn och på lätt svenska genom att klicka på den här länken till 1177.Du är som vanligt välkommen att ställa frågor och respondera på det jag har skrivit. Var det något i texten som var svårt att förstå? Har du någon egen erfarenhet att berätta om? Det är också intressant att jämföra vård i olika länder och tider.Med det önskar jag dig en söndag så som den kan vara och att du kan leva med den./Kalle This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

Ask this episode

“What did the council decide on item 42?” — answered with the speaker and the moment.

Transcript

Related