Det går inte att ta patent på mänskliga embryon eller stamceller från embryon. Det slås fast i en dom den här veckan från EU-domstolen.EU-domen är ett resultat av att Greenpeace överklagat ett patent från en tysk forskare. Den tyske forskaren ville ta patent på första stadiet av celler som han utvecklat från stamceller. Åsa Hellstadius, som forskar kring patenträtt inom biomedicin menar att Sverige i och med domen blivit diskriminerat.En tungviktare i Sverige kring etiska frågor är Jan Wahlström, professor emeritus i klinisk genetik vid Sahlgrenska akademin, är också bekymrad över EU-domen. Även om han själv är tveksam till patent på biologiska upptäckter, tycker han att den svenska hållningen hittills har varit bra, och som också har stämt med vad EU kommissionens etikkommitté tyckt. Att de inte går att ta patent på själva embryon, men när man väl renat fram stamcellslinjer, och från dem utvecklar celler som kan specialisera sig - där har det varit tillåtet med patent.På företaget Cellartis, som är ett av få företag i Sverige som jobbar med embryonala stamceller, säger VD och forskningschef Johan Hyllner att domen var väntad. Företagen måste nu hålla sina upptäckter hemliga. Men att hålla saker hemligt är inte bra för forskningen, menar Outi Houvatta, som är professor i obstreatik och genetik vid Karolinska institute. Efter senaste istiden fanns det bland annat mammutar, kameler, gigantiska trögdjur och en jättebäver stor som en människa i Nordamerika. Inga av de här stora djuren finns kvar. Ny forskning tycks stärka teorin att de utrotades av de första människorna. Jan Ekman, professor i populationsbilogi vid Uppsala, om den senaste forskningsresultaten. Högskolor och universitet jagar fuskande studenter med olika plagiatdatorprogram. Men programmen har flera brister. Debora Weber Wulf är plagiatsforskare i Berlin och Lars-Erik Nilsson som är lektor i pedagogik vid högskolan i Kristianstad. Den uppskruvade debatten bland världens fysiker fortgår apropos CERN-experimentet nyligen som visade att neutriner kan färdas snabbare än ljuset. En holländsk fysiker som underkänt experimentet blev så stressad att han kastade telefonluren i örat på Ulrika Björkstén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ask this episode

“What did the council decide on item 42?” — answered with the speaker and the moment.

Transcript

Related