Björn Arvidsson

speaker
40 appearances 1 recordings 1 series first heard Dec 2025 last heard 20 Dec

Björn Arvidsson’s voice in public audio — every appearance, attributed to the second.

Trend

recordings per month · last 12 months
1 · Dec OctJan 26AprJulnow

Recordings per month over the last 12 months — 1 in all, peaking in Dec 2025 with 1.

Appearances

newest first · ▶ plays the moment
Jag ska också beröra tillit i min spaning. Jag hade tänkt att jag skulle vara aktuell förra veckan. Det är inte så ofta. Och nu blev det aktuell här. Men det var ändå så att vi för ungefär en och en halv vecka sedan kunde läsa i nyheterna om den tragik som framkommit gällande en dansk spermabank där en donator visade sig bära på en gen som ökar risken för cancer.
Och precis som befarat så har undersökningen visat att nästan 200 familjer har använt sperma från den här donatorn. Varav 22 familjer faktiskt i Sverige. Plus att flera barn som har fötts på grund av det här har fått cancer. Och det här ledde till att jag funderade mycket över stora frågor om ansvar. Inte bara för den här situationen utan även för framtiden. Så där är min spaning. Och det danska spermabanksfallet börjar ändå med en enkel berättelse att
En man donerar sperma i god tro, hans genetiska material används för att hjälpa människor att få barn och ingen anar att en dold mutation följer med. Men några decennier senare så står det klart att flera barn som har blivit till med hans hjälp då bär på en genvariant som kraftigt ökar risken för cancer och några har redan insjuknat och många andra lever då såklart med en väldigt oviss framtid.
Och det här blir en mänsklig tragedi men också något mer. Det är en påminnelse om att tekniken ofta springer snabbare än våra system för att hantera den. Och det handlar om hur samhällen ibland saknar förmågan att se att en risk kan multipliceras när den passerar genom institutioner som arbetar storskaligt. Och även om vi teoretiskt kan förstå det så vet vi inte riktigt hur vi ska hantera det här.
Och man kan väl säga så här då, när två människor får barn på naturlig väg så bär de ju ansvar för sitt barn men ingen förväntar sig att de ska känna till varje möjlig genetisk risk. Så funkar ju reproduktionen och så har det alltid varit. Om man inte tittar på science fiction filmer som Gattacarot till exempel som ni kanske har sett där man kollar upp sin partner innan sådär.
Men vid assisterad befruktning så är ju situationen en annan. Då går reproduktionen genom en institution och institutionen kan göra något som ingen förälder kan, nämligen att sprida samma genetiska material till hundratals familjer. Och det gör även den minsta okända risk betydligt större. Och liknande förmåga till skala förändrar också vår moral. Det som är ett personligt livsval för två individer blir en moralisk folkhälsofråga när det hanteras av en spermabank.
Det är därför som föräldrarna som fått hjälp i Danmark inte bär skuld i det här. De gjorde bara det många gör. De litade på ett system som lovade kvalitet, spårbarhet och trygghet. Men det är också därför spermabanken och i förlängningen hela det regulatoriska ramverket måste granskas hela tiden. Frågan är med vilket intervall.
Det kan låta som ett unikt fall men historien är ju faktiskt full av exempel där okänd kunskap skapat katastrofer först när tekniken gjort en liten risk stor. Inom HIV till exempel och hepatit så har vi ju liksom sett via blodtransfusioner att vi kunde göra det innan testerna fanns och vi kunde förstå varför. Systemet gjorde vad man trodde var rätt men saknade förmåga att agera när kunskapen började förändras mer.
Ni som är farmaceuter minns ju talidomid eller Astras varumärke nevrosedyn som gavs som sömnmedel särskilt lämpligt för gravida kvinnor på 60-talet och först senare så stod det klart att läkemedlet orsakade allvarliga fosterskador. Och i USA har liknande fall där flera barn drabbats av ärftliga sjukdomar därför att en enskild spermadonator har burit på en mutation som inte upptäckt sig. Gemensamt för de här exemplen är att
En institution möjliggör skada i stor skala utan att mena det eftersom den saknar system för att fånga upp ny kunskap eller begränsa spridningen.
Och Ulrik Beck han har en teori om risksamhället och att ett av de mest inflytelserika försöken är att försöka förstå varför moderna samhällen fungerar som de gör och han menade att den stora skillnaden mellan industrisamhället och det sena moderna samhället inte handlar om hur vi producerar välstånd utan om hur vi producerar och hanterar risker.
Riskerna kan vara osynliga, globala och dessutom bero på kunskap som ännu inte finns. I spermanbanksfallet så är ju verkligheten ett skolboksexempel. När den testades första gången så fanns inte den genetiska förståelsen som finns idag. Det innebär inte att någon gjort fel då men det innebär att systemet saknar en mekanism för att ta hand om framtida kunskap.
Något som idag är en moralisk förväntan. I modern etik så räcker det inte längre med att göra rätt i stunden. Institutioner måste bygga på att de kan reagera när kunskapsläget förändras. Och i ett fall som det här så blir ju rättigheterna tydliga. Rätten till information, att få veta att man bär på en ärftlig risk. Rätten till uppföljning och medicinsk rådgivning kan handla om livsovgörande åtgärder. Och rätten till spårbarhet, att kunna få veta vilken donator man kommer ifrån och hur det påverkar ens hälsa.
Och det här följer av att institutionen är delaktig i att skapa framtida liv. Och här blir argumentationen ännu tydligare när det kommer till skyldigheter. Skyldigheter att testa enligt bästa tillgängliga kunskap men också att förstå att kunskapen förändras. En skyldighet att begränsa spridningen så att inte hundratals barn från samma donator eller vad man nu sätter för CAP på det.
En skyldighet att skapa kontaktvägar så att information snabbt kan nå berörda. Det finns också en skyldighet att reagera när ny kunskap uppstår. Inte förneka, fördröja eller hoppas att det ska lösa sig ändå. Och det är viktigt att säga att den enskilda donatorn inte gjort fel utan det är systemet som är bristfälligt. Och det danska fallet kommer inte vara det sista. Utan när det gäller genetik så är vi i en tid där genetiken blir billigare, den blir mer precis. Den integreras i allting från fosterdiagnostik till förebyggande hälsovård.
Vi kommer snart att ha spermabanker som kan göra så kallade polygena riskbedömningar där sannolikheten för framtida hjärt- och kärlsjukdom, psykisk ohälsa eller andra metabola problem kan mätas i förväg. Med hjälp av AI så kan analyserna bli ännu finare eller förutsägbara och kanske etiskt krävande. Då räcker det inte att tänka att donatorn är en privat angelägenhet.
när institutioner reproducerar genetiskt material i storskadeform så måste vi våga säga att reproduktionen har blivit en samhällsfråga som kräver etik, transparens och att vi kan absorbera framtida kunskap. Och det kanske är detta som är den viktigaste lärdomen av den här historien är att vi behöver institutioner som inte bara fungerar när allt går som planerat utan som också är byggda för den dag då framtiden knackar på och säger att våra gamla antagen inte längre gäller. Tack! Tack Björn!
Med lite bonus igen, tänkte du säga. Att man kan lägga in... Man kan lägga in en verified. Du behöver inte säga vad du har gjort, men att du har testat kan man ju säga. Det finns många saker. Utmaningen är ju fortfarande att det här med att vi vet ju inte vad framtiden kommer att ge oss i form av vad vi lär oss. Så det certified måste ju också uppdateras då.
Jag höll mig ifrån, det var nära att den här spaningen skulle ha driftat in i Designer Babies-diskussionen. Nu kom vi dit ändå på något sätt i kommentarerna. Vi kan väl säga så här då, vad har vi pratat om idag? Någonstans ändå så skulle jag vilja sitta att vi ändå pratar om att ta ansvar för framtiden genom de handlingar vi gör idag. Det kan handla om de komplexa samhällsutmaningarna vi står inför, att vi vill ha ett inkluderande samhälle eller eventuellt då framtida livskvalitet och hälsa.
Med det har jag sagt, god jul och ett gott nytt år till alla andra. Vi ses på andra sidan nyår. Ja, det gör vi. Och vi sa god jul redan förra veckan, så vi vet ju aldrig. Det kan ju komma något annat. Man har ingen aning. God jul, det kanske kommer en podd till. Det kanske gör det, precis. God jul. God jul allihopa. Det är bra, tack.
Showing 21–40 of 40 · page 2 of 2 ← Previous