Lina Thomsgård

Jag har vänner som har lite av alla möjliga olika jättebesvärliga issues som har liksom ridit dem som demoner. Och sen när de bara får tillräckligt många barn eller tillräckligt mycket kaos på jobbet så är

så finns det inte tid det finns inte tid att oja sig över de där grejerna för nu är det bara att lösa så det var faktiskt en av mina små funderingar kring friktionsmaximum att friktion i sig gör att det finns mindre tid över för självskapat självskapade bekymmer när det inte finns friktion så ser vi till att skapa bekymmer kan det ligga någonting i det om man tänker i stort på vi människor har egentligen inga problem nu

För den kombon där vi tänker oss att vår samtid inte bara handlar om att trösklar är låga för allting är bara ett klick bort och allting ska vara så sömlöst och så enkelt. Inget motstånd. Så betyder det också att vi har fortfarande vår jakt på kickar eller bröm eller såna här saker. Men att alla de urbehoven hos oss människor

Någon sitter och kapitaliserar enormt på att ge oss det i små doser trots att vi inte uträttar någonting. Nej, precis. De vet hur vi funkar. Vi vill ha det här sockret direkt. Ja, och de blir så rika, så rika, så rika på det.

Och då är jag helt rätt, om jag sa innan att liv som är mer friktionsmaxade förmodligen innebär lite mindre ångest också, för att det finns mindre tid över för ångest. Där kan man väl se att ett sätt att, om man är lagd åt det ångesthållet, så är det klart att en tillvaro av oändligt många klipp som jag kan scrolla mellan...

kommer att ge mig känslan av att ångestdämpas. Medan jag sitter där och bara flipper, flipper, flipper, flipper, flipper så är jag alltid med små, små kickar hela tiden. Men på lång sikt mår jag piss. Om jag däremot skulle friktionsmaxa genom att lägga undan telefonen och sätta mig med det här måendet och sluta prata med en kompis eller ändra någonting grundläggande i hur jag ser på mig själv, då skulle man kunna hitta en lösning. Man får kanske lite mer gå in i det då. Ja.

Det här är ett politiskt reklammeddelande. Sponsorn av reklamen är LO. Meddelandet är kopplat till det svenska riksdagsvalet 13 september 2026. Mer information finns på lo.se-transparens.

Björn, vi har några riktigt snuviga veckor både bakom oss och framför oss, eller hur? Ja, så är det ju. Och när man är småförkyld men håller på att bli lite sjukare, har du tänkt på det att vi, du och jag, vi kan ju när det blir så ligga hemma och jobba i sängen. Ja, så är det. Vi behöver ju inte ens sjuka mellan oss för vi fixar precis det vi behöver fixa ändå.

Ja, man kan ju ligga där i sängen och skicka och ta emot mejl och sånt, ja. Och riktigt så enkelt är det ju inte för dem som har LO-yrken som till exempel brevbärare, undersköterskor, byggarbetare, barnskötare, elektriker, butiksbiträden, lagarbetare, frisörer, lokalvårdare, industriarbetare med flera.

Men det här är ju inget alternativ för undersköterskan till exempel. Eftersom hon jobbar på plats på jobbet och av många anledningar så kan ju inte hon jobba sjuk. Och alla de här som är räknade upp, alltså barnskötare, elektriker, butiksbeträdande etc. Det gäller ju där också. Och en dagslön ligger på över tusen kronor om den gör det för någon. Så är det en för stor självrisk i sjukförsäkringssystemet anser LO.

fjärde svårt ord där vilken sexy minut Björn om man gillar svåra ord så var det här en minut att spela om igen och igen och jag sitter inte heller uppstagat idag nej just det, Björn sitter på ett sätt som inte är riktigt lika kraftfullt osexigt som det brukar vara han stagar upp sig med olika kuddar och har fötterna lite inåtpekande, helt rak i ryggen där sitter du som en cowboy ja precis

Finns det en lätt kick och en svårare kick så kommer vi... Vi programmerar att vi vill ha den lätta kicken. För då spar vi energi. Det är enkelt för oss. Och då fortsätter vi på det spåret. Enklare, enklare, enklare...

Just det. Ja. Komma in efter en lång dag ute i snön. För att tårna gör ont. Att man är så kall. Ja. Ta av sig dem och bara, varmt bad.

Och också det här med när någonting får vara lite speciellt. Det här är eventuellt en liten blinkning till vårt avsnitt om traditioner. Jag har sagt till mina barn att fredag är glassdag. Då kan man köpa en glass. Vi började så på sommaren för att det ligger en liten glasskiosk bredvid skolan och förskolan.

Var det inte det som höll på att spåra med Vito? Jo, men det spårar. Jag fick ingen glas igår. Jag håller på. Han är en äkta förhandlare. Genius när det kommer till sånt. Men han jobbar inte så mycket med tystnad i de förhandlingarna, va? Nej, nej, nej. Han har utvecklat helt andra skills. Som verkligen friktionsmaxar. Helvete. Men då...

Så det är så här, men fredagar är det glass. Och när jag var liten, om någon har sagt glass varje fredag, då bara wow, alltså vi köper glasspinne. Det var verkligen inte världens vanligaste grej. Ingenting man gjorde en gång i veckan. Men nu är det så, han får det en gång i veckan. Och sen var det någon gång när hans brorsa typ hade fotbollsträning, då kan du, för du inte kunde följa med på det, då kan du få en glass nu. Och där gav jag nyckeln till grisen, för nu är det helt plötsligt så. Allting är ett undantag, man vill ha en glass hela tiden. Glass har blivit helt omagiskt. Ja.

Men när jag var liten var glass, man bara en tip-top. Wow, vilken grej. Jag har förstört glass för mina barn. För det är inte magiskt längre. Jag har också förstört glass för mina barn. Knapphetseffekten och det där liksom rituella som man kan knyta till en snävbegränsning. Alltså att det bara finns lite tillgång till något. Det förlorar man ju om man hela tiden... Att inte ha någon skärmtid. Då är skärmtid inte viktigt.

Att ha pyttelite skärmtid gör att den blir jätte, jätte värdefull och jätte, jätte magisk och därför också extra viktig. Ja. Alltså, Vito skulle drömma om glass om han inte fick glass så ofta som han nu får. Mm.

Om man liksom aldrig tillåts själv att vara uttråkad kommer man inte heller tänka nya tankar. Just det. Så enkelt är det. Då vill jag lägga till en till präktig sak. Och det har att göra med det här konsumtionssamhället, produktionssamhället. Där vi med AI och de låga digitala trösklarnas hjälp kan tillfredsställa varenda behov direkt. Mm.

Och de här behoven ofta bygger på konsumtion för att det är det någon tjänar pengar på. Så vi klickar hem, byxorna är alla storlekar för att se vilken som provar. Det blir ett jädra flöde av produkter som är skit.