Lina Thomsgård

Båda de insikterna, jag tänker mig om man lyssnar på det här och på något sätt känner igen sig eller känner att man själv har skam över beteenden som man skulle vilja bryta. Att då få höra att lösningen är att vara ärlig med just dem som du absolut inte vill skada eller absolut inte vill ska veta. Du måste ju vara...

Jag vet ju att de som lyssnar då kommer några vara så här, är det för att man har lärt sig beteendet att pappa är, eller finns det liksom biologiska förklaringar? Har man, nu tittar jag på dig Björn, har man mer testosteron eller mer riskbenägenhet? Ja, alltså det är väl som det alltid är, att det är liksom en mix av arv och miljö, tänker jag. Mm.

Att det finns hjälp att få. För om man är inne i svårigheter så är det ofta... Vadå be om hjälp? Jag vet ju att det här inte går. Jag kan inte lösa det. Då kan ingen annan lösa det här åt mig. Och att det du gör när du ser den här lappen och du vågar ringa. För det är väldigt röd tråd genom hela din berättelse om tillfriskandet. Att du tog hjälp. Du tog rygg på någon. Och du fick lära dig av vad andra har lärt sig. Och det är att...

Få erfara att det finns hjälp som kan hjälpa en. För vi lever i ett samhälle där man ska läsa böckerna, man ska fixa allting själv, man ska vara så duktig. Och att då få bara, jag vet inte, jag kan inte, jag klarar inte det här själv. Och upptäcka att man faktiskt kan. Hur var den resan för dig, det här med att ta hjälp?

Det liv du lever nu med ärlighet och du behöver tänka på de olika cirklarna med triggers och du behöver avstå varenda litet beslut så behöver du förhålla dig till det här. Du går på möten, du behöver hantera människor som tycker till. Ringa om jag känner mig triggad. Det låter som så här, vilket jobb. Skulle du ändå säga att det är ett mindre jobb än det jobb som du hade när du var i missbruket? Ja, men som du sa med den här, tänk att få slippa.

Nu har vi pratat om sjukdomen, diagnosen, kriterier, men det finns ju fortfarande jättemånga som lyssnar. Jag var en av dem som bara, absolut, knullar runt och så bara, nej det var inte jag, det var sjukdomen. Vad säger du till dem? Är det inte bara ett sätt att fly ansvar att liksom...

Nu Kristoffer, tack så mycket för att du kom med hopp. En berättelse om massa smärta men också om att förändring är möjlig. Jag känner att det finns mycket att ta till sig helt oavsett hur ens livssituation ser ut i det här med att

Nästa gång. Bra. Och sen är din och Julia Duvenius bok är då nominerad till Alibrispris och Storytel Awards. Tack så mycket för att du så öppet och fint pratar om saker som gör det lättare för alla att våga vara sårbara och ärliga. Vi är jätteglada att du kom hit. Tack för att jag fick komma.

Du lyssnar på en podd från Acast. Det är ett väldigt tjat om narcissism där ute. Och vi föreställer oss stora, stödja Donald Trump-typer. Men det finns lite alla möjliga varianter och lite alla möjliga bra sätt att bemöta dem på. Och idag ska vi ta upp en av de kanske mest intressanta. Nämligen dold narcissism.

Varmt välkomna till Döma människor med psykolog och författare Björn Hedensjö, mittemot honom sitter jag och jag heter Lina Tomskård och jag vill direkt säga till dem som lyssnar, som tänker såhär, åh nej nu är det ett modeord, åh nej nu kommer de att ta upp en sån här grej som, en sån här TikTok-fenomen, att det är det vi ska prata om idag.

Är inget att vifta bort. Eller hur? Nej. Det här är något som är ganska bra att känna till. Och så får man göra vad man vill med det. Men vi kommer att pinpointa en personlighetstypen tendens. Som påverkar oss jättemycket i arbetsliv och familjeliv och kärleksliv. Och vi kommer att prata lite om hur man kan hantera det. Så att det blir enklare. Och kanske Björn.

Om möjligt är att vi ska ge ett och annat råd till den som lyssnar och börjar fundera på, är det här jag? Ja.

Björn, jag känner att både du och jag är lite inne i en period där vi gör nya planer för vår framtid. Mm, verkligen. Alltså såhär, åh, när jag blir gammal. Min plats, jag ska ha en plats i solen. Att man liksom börjar spänna bågen lite. Kanske hänger ihop med att du är separerad och jag är ganska nyseparerad. Så att man får liksom plötsligt det som var planerna för framtiden. Man får börja från början. Precis. Ny vit tavelduk på ett roligt och bra sätt.

Nej, det var ju det det inte blev. Jag hade liksom tänkt att vi har mitt ex, hans familj i Italien kommer där, blir vi gamla. Då blir det på något annat sätt. Så nu håller jag på att göra nya planer. Köpa en lägenhet i Nis. Men med den här vetskapen att det kanske inte alltid blir så som man har tänkt. Även om man sparar och planerar så behöver det inte bli en lägenhet i Nis som man landar i.

Nej, precis. Och just det där att ens löften och planer som man ger sig själv inte alltid blir så eftersom livet svänger och saker ändras. Det är något som länsförsäkringar har tänkt på. För oavsett vad man lovat sig själv eller vad man planerat eller lovat någon annan så kan ju allt komma att förändras. Men då finns länsförsäkringar där för allt.

Och det här med våra stora härliga planer för framtiden. Jag tycker att det är så skönt att tänka på hur mitt liv ska bli när jag är 65, 75, 85, 95. Ja gud det ska bli så kul. Men när man gör planer för sin pension så är det ju bra att tänka på att det kanske inte är så som det blir. Kom ihåg att Länsförsäkringar kan hjälpa dig med ett bra pensionssparande. Tack Länsförsäkringar!

Ja, verkligen. Det hör ju till den delen av kultur som jag, för att använda dess eget ord, tycker kan vara lite toxisk. Alltså det här med att etiketera, blamegama, problematisera utåt, utåt, utåt. Alla andra är gaslightare, halmgubbare, de är... Ja, men de är narcissist, eller de är psykopater. Och det finns ju...

ett överflöd av ren jävla dynga när det kommer till sånt här. Du menar att man sätter en typ av etikett på folk till höger? Ja, exakt. Och så är det coach inom, surviving narcissist, så får man säga. Något dyker upp i ens Instagram-flöd och man bara...

ah that made sense och sen så nästa grej man ser man bara det där är ju totalt ute och cyklar det finns ett sånt jävla intresse också kring det här kan vi inte börja där vad tror du att det beror på att dynga som sprids som handlar om att peka finger på andra och etiketera andras diagnoser varför tycker vi att det är så himla härligt

Det bara beskriver hur det är fel på alla andra på olika sätt. Och det har vi ju tjatat om lite senaste åren i den debatt som har följt på att det har sett ut så här. Om nu alla bästsäljande psykologiböcker ska fastslå att en jättestor andel av alla andra är idioterna.