Lina Thomsgård

Det är jag. Hej Lina och Björn. Jag har en fråga som berör positiv inställning. Den senaste tiden har jag noterat att både min mamma och min syster har väldigt nära till att direkt hitta det positiva eller meningen i något. Och det här förstår jag kan ju vara en väldigt bra metod för att möta motgångar. Men jag tycker att det hela börjar gå över styr. Har någon ont någonstans så låter det perfekt, då har du ju en anledning att börja träna.

Om någon kommer med besked om en kroppslig diagnos så säger de Skönt att det bara var det och inte det där andra som vi skulle ju varit mycket värre. Och när vi vid något tillfälle diskuterade huruvida vi litade på ett ganska shady ställe vi precis lämnat vårt resebagage på droppades kommentaren Äsch, om bagaget försvinner är det inte hela världen. Det är inte så värdefullt. Det är något glättigt med den inställningen som provocerar mig så in i bängen.

Jag har börjat få nog av det här och känner mig alltid som negativa Nancy när jag försöker inflika att ja, allt behöver ju faktiskt inte komma med något positivt. Vad kan jag göra? Eller bör jag ens göra något? Eller ska jag helt enkelt sluta försöka sticka hål på den där enligt mig ganska toxiskt positiva bubblan? Det skadar ju faktiskt inte någon. Eller? Men det får ju mig att framstå som ganska tjurig. Varma hälsningar från en som behöver ventilera.

Vattenfall är en av Europas största producenter och återförsäljare av el och värme. Och de arbetar för en framtid där det är möjligt för alla att leva, transportera och producera fossilfritt. För att kunna producera fossilfri el krävs infrastruktur och anläggningar för produktionen, till exempel för vindkraft.

Vattenfall jobbar med spännande projekt där man också odlar mat runt vindkraftverken och samtidigt hjälper havsmiljön. Det handlar om att tänka smart och göra mer för både planeten och framtiden. Många tror att vindkraftparker skadar naturen omkring dem. Men på samma plats som de producerar fossilfri el kan de alltså också användas till att exempelvis odla tång och därmed bidra till att förbättra havsmiljön.

Och därför har de tagit fram wind farmed seaweed snacks tillverkade av tång som odlats vid vattenfallshavsbaserade vindkraftsparker. Och det visar att vindkraftparker i framtiden kan bli platser där man producerar mer än bara fossilfri el. Tyvärr är ju inte de här goda snacksen till salu då. Men nu kommer ni få höra hur det låter när man äter dem. Lyssna här.

Ouch, jag har ett namn, brevskrivaren. Ja, Shesui, brevskrivarens mamma och syster. Hur otoxiskt som helst att ställa in saker i ett bagagerum och sen säga, äsch, det gör inget om det blir snått, det är inte så värdefullt. Världens vanligaste saker, hur rimligt som helst.

Ser du från den ljusa sidan om någon har blivit sjuk? Absolut. Varje dag. Jag är de här. Och därför blir det här avsnittet, eller den här fredagsfrågan lite av en rättegång mot mig själv. Just det. Och du kommer behöva driva den. Och jag kommer ta väldigt illa upp.

Just det, och då påminner vi våra lyssnare om att positiv psykologi inte nödvändigtvis innebär glad psykologi, utan läran om beteenden som är utöver det sjukligt dåliga. Hur friska personer kan leva ett gott och rikt liv, det är positiv psykologi.

Nu ska jag berätta vad jag ser som nästan det största problemet med min väldigt positiva läggning som representant för mamman och systern i det här. Nämligen att man kingpaxar det glada så att den andra inte ges något annat utrymme än att bli den gnälliga.

Vi har pratat om polariseringseffekten. Om du och jag bor tillsammans. Jag är egentligen en ganska ordningsam person. Men du är mer ordningsam. Så plötsligt blir jag slarver. Och börjar slänga, tappa saker, glömma grejer. För att vi liksom polariseras. Att det kanske hänger ihop med ens självbild och så vidare. Så jag funderar på...

om inte den stora utmaningen för vår brevskrivare är just det att ju mer positiva mamma och syster är för att det ska bli realistiskt för att optimismen ska bli realistisk och för att man kanske ska känna att det går ihop det här tjusiga ordet med balans homeostas så blir det hennes roll

Att vara gnällis. För det här har jag nämligen själv iakttagit i relationer som jag har varit. Man sitter i en bil och ser någon och säger, vad mycket trafik det är. Jag tycker att det ser fint ut när snän faller på träd. Och ju mer jag är den, desto mer gnällig blir den andra. Och att det liksom...

det blir lite egoistiskt av mig att jag är så glad och klämmig så att för att det här ska funka så måste den andra vara negativ och då blir den till slut tjurskalle det är det enda utrymmet som finns kvar för att balansera min klämmighet

Och jag tänker mig att det är varför brevskrivaren stör sig. För brevskrivaren vill inte vara olyckskorpen, gnällisen, tjurskallen. Och mitt tips för att ändra på det här, det är att testa att hinna före. För att det disruptar den här balansen. Så att om vår brevskrivare låser in väskorna och så säger brevskrivaren innan de andra hinner...

det gör ingenting om de blir snodda eller vad det nu kan tänkas vara för jag tror att vår brevskrivare också har tillgång till den typen av tankar kan biologiskt det är helt rimligt att hitta en silver lining eller en ja det är en förmåga man kan träna upp faktiskt och att göra det då innan de hinner ger plötsligt utrymme för syster och mamma att säga såhär sandaler är så jävla jobbigt att behöva köpa nya eller så var det nu kan tänkas vara

För det kan räcka med sådana små saker. Jag har liksom i köttet upplevt det. Att man sätter sin bil och så säger den som kör såhär Fan vad gött det var ute på vägarna. Och då kan jag plötsligt såhär Ja men jag har lite ont i ryggen. Ja.

Och det blir om inte annat något annat. Så mitt tips för att testa det här brevskrivare. Låtsas att du är optimismen införa de andra. Och så får du se vad som händer. Utöka beteendereportagen både för dig och dem. Visst, det ser ut som ett jättefint tips. Och nu en liten paus för hälsningar från våra samarbetspartners. Och välkomna tillbaka säger vi.

Ja, exakt. Det är klart det är en sak om det drabbar mig direkt då, att mitt bagage blir stulet. Men huruvida bagaget blir stulet eller inte vet ju ingen av dem. Nej. Så det finns ju inte liksom, det är ju en annan fråga hur det är. Om hon bara, så jag tycker att vi ska låsa in bagaget någon annanstans. Ja.

fruktansvärt irriterade på de här närmsta på mammor eller på systrar där den här villkorslösa relationen finns och vi gjorde faktiskt en egen fredagsfråga om det som hette typ varför blir jag så fruktansvärt irriterad på min mamma som jag tycker att brevskriven kan lyssna på för att det finns även där lite just