Lina Thomsgård

Jag måste fundera om det finns. Om reflexen direkt är du gjorde ju det här. Det vinner ingen på. Om jag säger så, om jag lyssnar och bara, ja, åh gud jag fattar, det blev jobbigt för dig. Jag är jätteledsen för det. Det vill inte jag göra igen.

Men vet du en grej som gjorde ont för mig? Alltså att man liksom först validera och lyssna och hitta det där och sen berätta sitt eget. För att sak jag vet om en mig närstående person, nämligen mig själv, är att jag går runt och samlar oförrätter på hög. Nu pratar jag egentligen bara om nära kärleksrelationer. För att ha...

i händelse av att jag någon gång gör fel någon gång när jag gör något som är värt kritik så ska jag direkt kunna diffuse då ska jag kunna ta bort det genom att komma dragans med min lilla lista alla de här sakerna har jag haft översene med

Allt det här har jag. Så jag är fortfarande den oantastliga som... Du har gjort mest fel. Och det är en ganska tröttsam grej att göra en relation. Jag tror att det är riktigt vidrigt att leva med en sån person där man känner att den liksom går och samlar på oförrätter och att saker är inte alls glömda.

fastän hon låtsas som det får hon samla på sin lilla lista det finns ju situationer och relationer där det kan vara bra att dokumentera eller ha koll för att man ska veta var ens egna gränser går och vad man egentligen är med om att man inte bara ska i stunden alltid släppa det för att det var det enklaste men om man är en men dura person

så tenderar man också att ha samlat på sig och det är en bieffekt som också är jättedålig

Ja, en jättebra prata där. Sen så ibland kan det ju vara ett bra retoriskt grepp så att säga. Jag tänker på, det var ju inte någon nära kärleksrelation men den här Marco Rubio, amerikanska utrikesministern, hade ju någon liten, läxade upp, vad heter hon, Kaya Callas eller? Ja. EU-kommissionens utrikesperson om pressfrihet. Mm.

Och då svarade hon att jag tycker att det är magstarkt att ett land som är 58 på pressfrihetslistan läxar upp någon som är från ett land som ligger tvåa på pressfrihetslistan. Det blir lite men du då?

Ja, absolut. Nu ska jag bara tänka på vad det är som gör att det där bara var häftigt. Det blir att set the record straight. Eller liksom kasta sten i glashus. Alltså att liksom call någon out. För så blir det ju såklart. Att om någon aldrig någonsin plockar ur diskmaskinen och sen så plötsligt bara du har lämnat din sked här. Så blir man ju...

Då kan man inte bara, jag förstår att den skeden är jobbig för dig. Ja, just det. Det var det jag tänkte. När du vill ha en sån generell regel ska man aldrig säga, men du då? Och jag tänkte att i vissa situationer så kanske man ändå har ett väldigt starkt case. Ja, och då kan ju det caset i så fall bygga på något litet resonemang om att, är det dubbla måttstockar här? Det vill säga, ska vi alltid plocka ur diskmaskinen? Och då kan man kanske angripa det som att säga, är det vår överenskommelse? Mm.

Så förstår jag att du är arg på att jag lämnade tallriken. Men då måste vi ju också se att följande har hänt. Visst, visst. Vi kan låta de där frågorna marinera lite. För att jag kommer återkomma till så här. Så pratar du med en sån som jag. Och så kan man, de olika parterna i en sån här situation kan tänka på. Och nu blir du defensiv.

Vi är på en lista på typiskt defensiva reaktioner i vardagen. Och en var, men du då? Ja, en var, men du då? Sen så har vi juridiken. Personen som börjar förhandla om ordval, tonfall och detaljer för att slippa ta ställning till kärnan. Åh gud.

visst känner man i kroppen jag känner igen, jag sätter framför mig jag har levt med det, jag har gjort det jag har varit med om det du kom sent i middagen, ja inte så sent åtta, för jag sa kvart över klockan är åtta

nagelfar och hävdar exakt, och just det här det är en sån strategi som den här typen av personer ofta har då, att liksom haka upp sig på någon detalj i diskussionsperiferi och jag vet att vi har pratat om det i lite olika konfliktovsnitt om vilken bra grej det är att vara mindfull i en konflikt, så att man kan lyfta tillbaka lyfta tillbaka mindfull, det vill säga inte i ett sånt raseritillstånd så att du

Glömmer bort vad som är den egentliga frågan. Eller köper det bete? Nej, exakt. Så att du börjar säga, det var visst din mormor. Det är inte det det handlar om. Nej, men exakt. Vi har offerrollen. Ja, jag gör väl allting fel då? Exakt, det var den formuleringen jag hade här. Kanske är det ingenting jag någonsin kan göra som duger. Jag har väl ingen idé att jag någonsin lagar mat igen om du aldrig tycker att...

Kan låta ödmjukt men låter väl framförallt passiv agressivt. Fungerar som ett sätt att slippa ansvar och förändring. Vi har intellektualisering. Det vill säga att man dissekerar kritiken teoretiskt men undviker att beröra det känslomässigt. Man undviker att prata om konkret beteendeförändring. Ja.

Jag kan känna igen, jag blev ledsen när du, ja fast faktum är att, det finns inget faktum här, det finns bara att jag blev ledsen. Oavsett faktum så finns den här känslan. Ja, precis. Jag bör hänvisa till någon forskningsstudier. Men Baumeisters metaanalys visade ju att par som delar på hushållsarbetet,

Ja, eller man ska inte bli ledsen av sånt där. Nej. För faktum är att... Nej, just det. Exakt. Det är väl ett jättebra exempel. Precis så. Ja. Den där regeln kallar jag faktum, eller det där bemötandet kallar jag faktum är. Ja, visst. Och vi kan ju bara fördjupa oss lite i vad det är som gör kritik så provocerande då hos särskilt den här gruppen personer. Upplev som ett hot mot den egna identiteten om du har rätt om den här bristen. Vad säger du om mig som person? Mm.

Så att du kritiserar mig för att det har kommit lite sent på din spelning. Det antyder ju att jag är en slarvig person. Och då rasar hela mitt identitet så bygger jag som samhällsgranna björn. Typ så.

Och här har vi ju en riktigt besvärlig självbild att försvara, nämligen den om man är perfektionist. Och tänker att man kan inte göra fel. Då spelar egentligen ingen roll vad din kritik har för egentlig kärna. Allting raserar självbild. Allt blir ett plump i protokollet. Så även om det är något jag verkligen har gjort och som är en skitsak, så blir det ju...