Lina Thomsgård

Alltså att man har blivit känslomässigt försummad, kanske inte fått träna på att funka ihop med andra och sådär. Ganska självklart på ett sätt. Uppväxt med hård kritik förstås. Alltså där ett slags låg tolerans för misslyckande eller att man inte klarar saker perfekt. Att man har fått väldigt starka reaktioner på det. Mycket kritik och sådär. Ja.

en stor fråga som jag inte tror att du kan svara på här villkorad kärlek förstås spontan reaktion från dig som jag skulle vilja ha på det här är att, är det så kan man säga så platt som det stod på något instagraminlägg som jag såg häromdagen och tyckte var, touched me effektivt, nämligen att tänk på hur du pratar med dina barn för det kommer att bli deras inre röst mm

För det har jag tänkt på ibland. Om en förälder är så, då gör man uppror så blir man på ett annat sätt. Den här inre rösten, den som säger att det är okej att göra fel, det är inte hela världen. Eller, fan då, du måste göra bättre. Är inte den ganska ofta...

har du sett det här absolut bedårande klippet på en liten kille jag tror att han kanske är tre som åker snowboard han har helt uppenbart växt upp med några skidegalningar till föräldrar för han är duktig men han är fortfarande bara tre och sen så har de satt en gopro på honom eller kanske bara en mic eller jag vet inte man får i alla fall höra hans dialog med sig själv eller hans monolog får man höra

Och det man hör då är ju hur hans föräldrar har pratat till honom. Alltså det är så jävla gulligt. Jag ska hitta det där och trycka ut det på Instagram. Han är såhär, woops, där ramlar jag. Men det gör inget. Stå upp igen. Och typ sådär håller han på. Och då förstår man att sådär kärleksfullt har hans föräldrar pratat till honom när han har tränat på åka. Alltså det är så gulligt som man bara smäller av.

Kan man då addera, sådär gulligt har föräldrar pratat till honom, men kanske också till sig själva i hans närvaro? Säkert. För det tänker jag, om jag bara älskar, älskar, älskar mitt barn, men sen går runt och spöar på mig själv för minsta misstag, så blir det ju också ett sätt att... Ja visst, visst, modellinlärning, alltså barn gör inte det som vi säger utan som vi gör. Ja, hur pratar jag till mig själv, hur pratar jag om mitt barn, det kommer bli dens inre röst. Fint, bra. Ja.

Och om man tänker sig ett hem där man inte får göra fel då blir ju att göra fel eller att få kritik någonting kopplat till skam. Och vi vet ju att skam hamnar ofta i en sekundärkänsla som man går till som ofta är ilska. Och blir liksom utagerande och sådär. Blir defensiv helt enkelt. Och sen så har vi hela det här med narcissism. Narcissister är ju definitionsmässigt personer med ett upplåst ego. De är definitionsmässigt personer som

Har vi nu ett moment som är vad kan man göra för att bli bättre på att ta kritik? Perfekt! Vi har två listor här. Det här kan man tänka på om man har sådana här personer i sin omgivning. Hur kan man prata med dem på ett konstruktivt sätt? Där kan det väl bli lite kamratuppfostran i bästa fall. Att de får lära sig att så här kan man tydligen...

Alltså kritik kan levereras på det här sättet och det kan funka. Och stalltipset där, det viktigaste är ju alltid då att, det här är sånt som vi återkommer till genom åren, men att prata om sak och inte person. Just det. Nu ser jag slarvelina som kommer för sent. Prata om, middagen slår på bordet. Om inte folk är i tid så blir den kall. Ja.

Fokus på beteende, vad en person gör istället för vad en person är. Det kommer upplevas som mycket, mycket mindre hotfullt. Var och en av oss känner ju ett egohot när någon pratar om att vi är slarviga eller sätter någon diffus etikett på oss. Mycket bättre då att prata om ett specifikt beteende, att någon kom sent och vad det ledde till eller sådär. Mm.

Ja, det skulle jag säga är det allra viktigaste. Det var väl inte en lista ens. Det var en jättekort lista. Enpunktslista. Men den är så jävla viktig. Och det är också något som vi slarvar så otroligt mycket med när vi ger kritik. Det här tror jag är intressant när man tänker kritik. Det är jobbigt att ge kritik så att den måste vara jävligt befogad. Allt som måste jag ta i. Ja.

Du kom sent och det är jobbigt för mig att säga till om det och jag är lite störd över det. Så istället för att bara vänta i fyra minuter så blir det liksom du kommer aldrig i tid varenda dag får jag för att liksom men att försöka sikta mot

Exakt det rimligaste och det sannaste här. Vad är det? Ja, det är precis det här som händer. Just det. Inte glida ifrån sanningen, för då kommer du bemötas på samma sätt tillbaka. Visst. Och ett annat tips är ju det här med att vara mindfull också. Mindfull i den här konflikten, eller vad man ska kalla det. Att ta tillbaka till. För att det är ju högre risk med en sån här person att den kommer att försöka med någon av de här strategierna som är uppe i ledningen. Ja, just det.

Och sen så avslutningsvis en liten lista på vad hjälper den som själv blir defensiv. Ja, vad ska vi göra, vi som tycker att kritik är jobbigt? Tre nycklar här. Bättre självinsikt. Lära känna sina styrkor och svagheter. Rota lite i saker när man vet att gud, jag reagerar starkt så fort jag känner mig bortvald. Eller som att jag inte duger. Vad handlar det om?

Och att när man då har blivit bättre på det och försöker jobba med sin känsloreglering i sådana situationer, att okej, om jag vet att jag blir väldigt triggad i den här situationen, då ska jag försöka gå in i den med ett extra stort lugn, andas, eller vad man nu använder för känsloregleringstrategi. Lyssna gärna på något av våra avsnitt om känsloreglering.

Jag vill lägga till en punkt B här. För att jag vet att både vänner och andra som har haft svårt att ta kritik och som när det kommer till vissa bitar av det har lärt sig. De har ju ägnat sig till självinsikt. Så att de vet att när du tycker att jag pratar på ett sätt som får mig att känna att jag är för mycket, då...

händer det här med mig att kommunicerare brukar förändra jättemycket för att det gör att om jag kan förklara för dig att jag har en historia av att alltid känna mig som för mycket så att om du säger något som påminner om det då reagerar jag starkt då är det lättare för dig att formulera det på ett sätt som du tänker kan nå fram och att jag har sagt det

Gör också att jag kan vara så här... Ja, nu händer det här igen. Jag tycker det är så himla jobbigt när du säger så här. Förlåt. Att man liksom kan...

Adressera. Nu känner jag mig igen påhoppad för det känns som att du inte gillar mig. Typiskt mig att kännas. Och då kan man liksom typ kramas eller hitta sätt att lösa det på. Jag har några vänner i relation nära mig i detta nu som håller på att lösa det på ett så jävla bra sätt. Bara genom att verkligen första steget lärt sig om sina egna issues och kommunicera dem. Just det. Det här är bra att veta om mig.

Ja, exakt. Tricket. Exakt. Amazing. En praktisk strategi, den här pausknappen. Fan, alltså.