Lina Thomsgård

när jag direkt känner att jag vill dö eller och jag menar ibland är det väl bättre det är såhär överskott och underskott ibland är det ju bra att slå tillbaka och sätta gränser och sådär så att man får man ska liksom inte ta på sig sånt som man för då blir man ju en sån här people pleaser person och om man tar på sig saker som man inte har gjort fel just det vi pratar ju om det people pleaser beteendet det här att be om ursäkt när man inte gjort fel just det det ska man ju lägga av med så att säga

I min personliga utveckling försöker jag göra en nykter analys. Vad var min del i att det här gick dåligt? Ibland är det för svårt. Ibland gör det för ont att ta in. Men jag försöker att jobba på det.

Jag hade någon sån situation för ett tag sedan där jag stökt tyvärr inte kan gå in på detaljerna men där jag kände att om det är så som den här personen beskriver då har jag verkligen fuckat upp och får...

Liksom verkligen bara be om ursäkt och så. Och så tänkte jag också att när jag ber om ursäkt. Det här lilla förlåthacket pratade vi om i något avsnitt för ett tag sedan. Då ska jag inte prata om varför jag gjorde fel. Eller varför det blev fel. Utan jag ska säga vad jobbigt det här blev för dig. Och så ska jag stanna där. Konstatera att den enda människans känslor som räknas där är den andras. Ja.

Det här har hänt, det är mitt fel. Och så här ska jag se till att det inte händer igen. Fan vad jobbigt att det blev så här för dig, och så här ska jag se till att det inte händer igen. Snarare än att, för att jag märkte att jag direkt ville gå till en massa ursäkter till varför det blivit som det blev. Varpå om jag hade sagt det så hade den här personen sagt, ja det där hjälper inte mig ett dugg.

Ja, det är work in progress. Jobba på det. Man skyddar sitt ego och är oförmögen att ta in innehållet i kritiken. Vanliga beteenden blir bortförklaringar, motattacker, offerroll eller total nedstängning. Alltså att man kör typ...

Man blir tyst och säger, gör vad du vill. Alltså att man bara checkar ut från situationen. Ja, en respons på ett egohot helt enkelt. Försvaret ligger mycket i att försvara egot. Sen kan uttrycket för det här försvaret vara offensivt. Peka finger, smita iväg. Ja.

Jag tänkte lista några sådana typiska reaktioner i vardagen. Ska vi se om du känner igen dem. Eller det kommer du säkert göra. Det kommer jag absolut göra kan jag säga. Och Lina, jag tycker inte att du är någon arketypisk sån här person. Men jag tror att du kommer att känna igen såna här personer kanske i din närhet. Omvända tack.

Och du då? Du gör ju ex hela tiden. Just det. Jag har ett syskonpar i min absoluta närhet som just i relation till varandra är de helt oförmögna.

Att ta på sig något ansvar eller någon skuld. Ja, sekunder någon gör något så är det bra. Så bara projiceras det tillbaka på den andra. Så att syskon A inte har betalat tillbaka en skuld i tid. Men fan du då, du gjorde inte det förra gången. Alltså det är liksom aldrig stanna upp och ta ansvar. Bara tillbaka till förra gången. Skifta fokus från innehållet i kritiken till den andres brister helt enkelt.

Skulle du som faktiskt legitimerad parterapeut och psykolog, skulle du säga att det är ett bra trick att ha att man aldrig någonsin ska säga något av typen du då? I en konflikt? Ja, i princip. För att om jag inte får säga det, så här...

Jag måste fundera om det finns. Om reflexen direkt är du gjorde ju det här. Det vinner ingen på. Om jag säger så, om jag lyssnar och bara, ja, åh gud jag fattar, det blev jobbigt för dig. Jag är jätteledsen för det. Det vill inte jag göra igen.

Men vet du en grej som gjorde ont för mig? Alltså att man liksom först validera och lyssna och hitta det där och sen berätta sitt eget. För att sak jag vet om en mig närstående person, nämligen mig själv, är att jag går runt och samlar oförrätter på hög. Nu pratar jag egentligen bara om nära kärleksrelationer. För att ha...

i händelse av att jag någon gång gör fel någon gång när jag gör något som är värt kritik så ska jag direkt kunna diffuse då ska jag kunna ta bort det genom att komma dragans med min lilla lista alla de här sakerna har jag haft översene med

Allt det här har jag. Så jag är fortfarande den oantastliga som... Du har gjort mest fel. Och det är en ganska tröttsam grej att göra en relation. Jag tror att det är riktigt vidrigt att leva med en sån person där man känner att den liksom går och samlar på oförrätter och att saker är inte alls glömda.

fastän hon låtsas som det får hon samla på sin lilla lista det finns ju situationer och relationer där det kan vara bra att dokumentera eller ha koll för att man ska veta var ens egna gränser går och vad man egentligen är med om att man inte bara ska i stunden alltid släppa det för att det var det enklaste men om man är en men dura person

så tenderar man också att ha samlat på sig och det är en bieffekt som också är jättedålig

Ja, en jättebra prata där. Sen så ibland kan det ju vara ett bra retoriskt grepp så att säga. Jag tänker på, det var ju inte någon nära kärleksrelation men den här Marco Rubio, amerikanska utrikesministern, hade ju någon liten, läxade upp, vad heter hon, Kaya Callas eller? Ja. EU-kommissionens utrikesperson om pressfrihet. Mm.

Och då svarade hon att jag tycker att det är magstarkt att ett land som är 58 på pressfrihetslistan läxar upp någon som är från ett land som ligger tvåa på pressfrihetslistan. Det blir lite men du då?

Ja, absolut. Nu ska jag bara tänka på vad det är som gör att det där bara var häftigt. Det blir att set the record straight. Eller liksom kasta sten i glashus. Alltså att liksom call någon out. För så blir det ju såklart. Att om någon aldrig någonsin plockar ur diskmaskinen och sen så plötsligt bara du har lämnat din sked här. Så blir man ju...